I söndags kväll blev en tonåring skjuten till döds i Bjurhovda i Västerås. Det är en mycket tragisk händelse, som tyvärr inte är ensam av sitt slag. I november förra året skedde en dödsskjutning i Bäckby och under 2023 har flera skjutningar ägt rum. Nu måste politiken ta sitt ansvar.

För en månad sedan höll justitieminister Gunnar Strömmer (M) en presskonferens med anledning av ett antal uppmärksammade skjutningar i Stockholmsområdet. Då nämnde han högre straff, ökad avlyssning och stärkt Socialtjänst som viktiga lösningar på vapenvåldet. Det är helt rätt att prioritera brottsbekämpning när Sverige toppar den europeiska statistiken över dödsskjutningar. Dessvärre verkar regeringen fortsätta vara helt ointresserade av att undersöka vad som krävs för att strypa gängens inkomster.

De kriminella gängens enskilt största inkomstkälla är narkotikaförsäljning. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) omsätter narkotikahandeln i Sverige flera miljarder varje år. Eftersom det inte finns någon legal marknad för narkotika tillfaller hela vinsten olika kriminella nätverk.

Men varför håller de kriminella på med knark? Det är en befogad fråga att ställa sig.

Mycket talar dock för att sambandet i många fall är det motsatta, det vill säga att narkotikahandel i dagens Sverige kräver kriminalitet. Anledningen till det är att en svart marknad inte har någon tillgång till rättsväsendet när konflikter uppstår. Med andra ord: de som tillfredsställer befolkningens efterfrågan på narkotika kan inte få hjälp av statens våldsmonopol när konflikter uppstår, utan måste istället bygga sitt eget.

Det finns gott om verkliga exempel som bekräftar sambandet mellan strikt förbudslagstiftning och ökad illegal marknad. När USA för ungefär hundra år sedan förbjöd flera alkoholhaltiga drycker resulterade det snabbt i en våldsam illegal alkoholmarknad. Och vid legalisering uppstår den motsatta effekten. Sedan Kanada för fem år sedan legaliserade cannabis har den svarta cannabismarknaden minskat drastiskt. Siffrorna talar sitt klara språk.

Så länge marknaden för narkotika fortsätter vara illegal spelar straffskärpningar för narkotikarelaterad brottslighet mindre roll. De kriminella nätverken kommer alltid att kunna rekrytera nya pojkar in i den illegala narkotikaförsäljningen. Därför ser mycket av regeringens nuvarande politik för brottsbekämpning ut att missa målet.

Det finns de som argumenterar för att Sveriges extremt restriktiva narkotikapolitik är bra även om den spär på gängkriminaliteten, eftersom den skyddar människor från att fara illa. Också i detta fall säger statistiken något annat. Trots att Sverige har en av EU:s hårdaste lagstiftningar är vår narkotikarelaterade dödlighet en av de högsta i unionen. Återigen ser den restriktiva drogpolitiken ut att kosta liv.

Det är synd att Sveriges högsta beslutsfattare verkar rädda för fakta och avstår från att utreda alla effekter av landets narkotikapolitik. Hårdare straff och nya verktyg för brottsbekämpning kan motverka symptom, men de underliggande problemen består.

Förlorarna är de Västeråsare som får sätta livet till. Regeringen borde legalisera och reglera, eller åtminstone utreda det hela.

Viktor Karlsson

socialpolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundet

Cornelia Åsberg

ordförande Liberala ungdomsförbundet Västmanland