Många som idag är i övre medelåldern minns Gunnar som en av stadens nöjesprofiler.

Club Ascot som låg i en källarlokal på Domkyrkoesplanaden var Gunnars skötebarn. Var man noterad som medlem i Club Ascot var det lätt att slinka ner när stadens övriga krogliv gick mot sitt slut. Det fanns en dörrvakt och som etablerad medlem fick man ta en gäst med. Den som var intresserad av spel hade kommit rätt

På klubben fanns roulett och enarmade banditer. Roulettmarkerna kostade 1 krona så det var inga förmögenheter som omsattes. Bortsett från spel så var det ett trevligt ställe att umgås på. Öl och vin serverades och det fanns ett litet kök där Gunnar ordnade räksmörgåsar och stekte fläskkotlett vilket var hela menyn.

Vid flera tillfällen underhöll Stefan Ruden och han var populär. En artist som visste vilka bitar som gick hem hos lite äldre och samtidigt kunna berätta historier som ingen hört tidigare.

Det var på den tiden då rökförbud inte var uppfunnet så dimman låg tät på Club Ascot.

Gunnar drev klubben i många år men allt har sin tid och till mångas besvikelse tog klubblivet på Domkyrkoesplanaden slut.

Men Gunnar kastade inte in handduken utan han kom på ett annat sätt att tjäna pengar. Matlådor var tidens melodi och Gunnar kontrakterade ett företag som kunde leverera. Byggarbetsplatser var den stora kunden och med Gunnars väl använda Volvo Duett levererade han matlådor till hungriga byggobbare.

Vi undrade hur många rätter det fanns att välja på och Gunnar hade svaret klart.

Det finns bara en rätt.

Stekt potatis, falukorv och ett ägg på toppen. Och det fick inte vara någon barnportion.

Gunnar var också intresserad av travsport och han var en trogen besökare på Sundbyholms travbana. Att bli hästägare var en dröm han hade och en dag köpte han ett kallblod tillsammans med en kompis. Det var en unghäst som visade bra takter på träning. När det sedan blev dags för start på en riktig tävling hade Gunnar berättat för hela bekantskapskretsen att hästen hade vinstchans och de flesta spelade 10 kronor eller mer på hästen. Visst vann hästen men oddset var inte mycket att hurra för. Fem kronor i vinst på en satsad tiokrona. Det var nog ända vinsten som Gunnars kallblod klarade och tävlandet tog snart slut. Travhästen blev nog ridhäst åt någon lycklig flicka. Men Gunnar kunde inte glömma klubblivet där lite äldre västeråsare var välkomna. Han fick tips om en lokal på Smedjegatan där övervåningen var ledig vissa dagar. Gunnar nappade och club Ascot var född på nytt. Det var ingen spelklubb men många tyckte det var en trevlig plats att umgås på.

Men även där tog klubblivet slut och Gunnar var plötsligt arbetslös. Men vi som kände honom vet att han ville. göra något som tilltalade den äldre publiken som han kände så väl.

Gunnars sista insats i Västerås nöjesliv var att ordna dans.

Riktig styrdans där man håller i varandra, sade Gunnar.

Och tillsammans med sin kompis Calle Lundström fick de hyra en lokal någon gång i månaden där det var musik och dans efter Gunnars noter.

Men även där tog det slut och Gunnar tappade orken. De senast åren blev det allt sämre med minnet och han bodde då på ett äldreboende där han trivdes.

Gunnar Grip blev 82 år.

Ingen vet om det blir dans i himlen men är det så hoppas vi att Gunnar håller i taktpinnen.

Hälsningar från dina vänner Per-Ola Holm och Nisse Hedin och många fler.