Folkbildningsrådet har under lång tid prövat bland annat frågor om fördelning av statsbidrag till folkhögskolor. Med det nya förslaget som antagits föreslås det att staten, och inte Folkbildningsrådet, som ska besluta hur stor del av statsbidraget som ska gå till folkhögskolor. Förslaget till ny lag förväntas träda i kraft den 1 januari 2024.

Folkbildningen har hela tiden präglats av starka sociala och samhällsbyggande målsättningar där bland annat elever på till exempel folkhögskolor förvärvar sig kunskaper och utvecklas i samspel med andra elever. Finns det anledning att tro att den nya lagen kan komma att beskära folkhögskolornas fortsatta existens och samtidigt påverka den pedagogiska modellen?

Folkhögskolan bär en utbildningsform som förenar teori, praktik och erfarenhet och bjuder in människors olika kulturella intresseinriktningar att möta varandra. Den stora skillnaden mellan traditionell gymnasieskola och folkhögskola är att man till folkhögskolan så söker man frivilligt efter det att studiemotivationen återuppväcks, och man mognat som människa.

Den som studerar på ”Allmän kurs” får ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan. Bedömningen görs årligen gemensamt av alla lärarna på skolan. Studieomdöme ges endast på allmänna kurser som är minst 35 veckor långa, det vill säga oftast ett läsår.

Folkhögskolan ger inte betyg och man kan därför inte föra samman erhållet studieomdöme från folkhögskolan med gymnasiebetyget. Alltså kan man inte läsa upp betyg – höja betygsmedelvärdet från gymnasiet – genom att studera på folkhögskola.

Studieomdömet man får när omfattningskravet i folkhögskolans grundläggande behörighet är uppfyllt, används vid ansökan till högskola/universitet. De faktorer som vägs in bedömningen för studieomdöme är kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa. Förmåga till analys, bearbetning och överblick. Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier och inte minst viktigt den sociala förmågan.

Alla som fått grundläggande behörighet via folkhögskolans modell söker genom samma urvalsgrupp till Högskolan.

Folkhögskolan har en utbildningsform, med en syn på kunskap och bildning som, i många delar, är nyskapande och måste bevaras. Folkhögskolan tar ett stort ansvar för att höja utbildningsnivån och utjämnar också utbildningsklyftor i samhället, men också att stärka demokratin och samtidigt bidra till ökad mångfald och påverka människors livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

Folkhögskolan visar upp otaliga exempel på framgångsrik pedagogik som varit stöttande för människor som av olika anledningar inte hittat sin plats i andra utbildningsformer och som vill gå vidare till studier, personlig utveckling och till arbetslivet.

Folkhögskolan och folkbildningens budskap är att verka för att skapa något vi ska leva för medan utbildning ska ge oss något att leva av. Låt folkbildningen och folkhögskolorna förbli med sina inre styrkor att bland annat höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.

Tisdagen den 19 september 2023 samlas folkhögskolor och deltagare i hela Sverige under parollen #FolkhögskolanBildarSverige. Det gör vi för att Folkhögskolorna ger människor möjlighet att vidareutbilda sig och stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Tärna folkhögskolas elevförbunds styrelse

Sven-Erik Henriksson

Ordförande