Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Besvikelsen stor redan när Erlander ingvide

Artikel 0 av 50
Nostalgi - Arosiana
Visa alla artiklar

Bjurhovda förvandlades på kort tid från landsbygd till en modern förstad med 5 000 invånare. Främlingskap, sociala problem och otrivsel ledde till att många familjer lämnade området under de första åren.

Annons

I slutet av 1950-talet sålde Domänverket en del av Bjurhovdas västra skogsmarker till Västerås stad. Där skulle sedan Östra Malmaberg växa fram. Och nu stod Brandthovda och Bjurhovda inför stora förändringar. Bostadsbristen var svår i landet och regeringen hade lovat att bygga 100 000 bostäder om året i tio år. Därav begreppet miljonprogrammet.

När arrendatorn på Bjurhovda gård, Eric Agrell, dog 1966 tog dödsboet över arrendet. Men 1969 auktionerades gårdens verktyg och maskiner ut. Då sattes det punkt för en odlingshistoria med rötter i stenåldern. Hällkistan invid Bjurhovda gård ger belägg för att här funnits bofasta i åtminstone 3 500 år.

Och flera lämningar från brons- och järnåldern, samt vikingatiden visar att generation efter generation stannat på Bjurhovda och odlat sitt landskap och sin kultur.

År 1884 bodde det 18 personer på gården - ungefär lika många som på 1000-talet.

I mars 1968 bröts den historiska traditionen. Då flyttade de första familjerna in i stadsdelen Bjurhovda som på kort tid skulle fyllas med 5 000 invånare från skilda delar av landet.

Man lyckades förverkliga målen i miljonprogrammet. Volymen uppnåddes, men ofta till priset av illa planerade områden som präglades av främlingskap och otrivsel. Bjurhovda var inget undantag.

När statsminister Tage Erlander invigde stadsdelen Bjurhovda 4 december 1969 och provsmakade den helstekta grisen var kritiken mot Bjurhovda redan utbredd.

"Bjurhovda är en besvikelse", tyckte många.

Stora ödsliga och leriga parkeringar, trista innergårdar och dåligt med lekplatser för barnen vållade irritation.

1972 var Bjurhovda nästan fullt utbyggt med cirka 1 500 lägenheter och 350 villor. Och nu var ungdomsproblemen det stora samtalsämnet. Inbrott, missbruk och slagsmål störde ordningen och fick många familjer att ge sig av. Våren 1973 fanns det 100 tomma lägenheter och bostadsrättsföreningarna fick ekonomiska problem. Slutligen i så hög grad att bostadsrätterna omvandlades till hyresrätter.

Efter några år återuppstod bostadsrättsföreningarna. Men kritiken mot utemiljön kvarstod under hela 70-talet. Många föräldrar tyckte att miljön var dålig för barnen.

Bjurhovdas unga historiska rötter börjar nu få fäste i områdets gamla kulturlager. Och ungdomar som växte upp här under 70- och 80-talet och sedan flyttade till andra områden har börjat återvända.

Till Bjurhovdas långa historia har nu lagts ett nytt, modernt kapitel.

Alla artiklar i
Nostalgi - Arosiana

Då ville man riva stadshotellet

Stallarna revs först

Annons