Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allmäna svenska elektriska aktiebolaget i Västerås firar idag sitt 40-årsjubileum.

Annons

Det var två män, grosshandlaren L. Fredholm i Stockholm och ingenjören Jonas Wenström i Örebro, som bildade Elektriska aktiebolaget i Stockholm.

Ingenjör Wenström hade blivit färdig med konstruktionen av en likströmsmaskin, som på grund av sitt yttre kallades sköldpaddan, och elektriska aktiebolaget började tillverkningen av denna och andra av Wenströms uppfinningar.

Den första fabriken bestod av en vind i Arboga med cirka 20 kvadratmeter golvyta. Aktiekapitalet var då 84 000 kronor.

År 1890 flyttades fabrik och kontor till Västerås, där bolaget kunde tillgodogöra sig kraften av vattenfallet vid Turbinbron. Samtidigt utvidgades firman och fick sitt nuvarande namn.

Samma år fick Wenström patent på sin epokgörande uppfinning trefassystemet, vilket patent "Allmäna svenska" -  som bolaget då kallades - övertog, och snart fick tillverkningen av maskiner enligt detta system övervikten vid bolagets tillverkning, och uppfinnaren välvde stora planer på vattenkraftens utnyttjande med dess hjälp.

Själv fick han ej uppleva sitt bolags utveckling till storindustri. Jonas Wenström gick bort 1893 och det blev ingenjör Danielsson och professor A. Lindström som övertogo och utvecklade hans uppslag.

Ej heller Fredholm fick vara med om bolagets storhetstid. Han avled 1891 och efterträddes av ingenjör G. Wenström, en broder till uppfinnaren, som verkställande direktör.

Och nu begynte bolagets storhetstid. Verkstäderna utbyggdes och nya tillkommo, aktiekapitalet växte genom nyemissioner, och de anställdas antal ökades alltfort.

Sedan 1903 handhaves bolagets ledning av direktör J. S. Edström, som omgiven av en stab kunniga medhjälpare i kontor och verkstäder med fast hand lett Aseas öden under dess utveckling till den internationella firma, som den nu är.

Annons