Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Äganderätten måste även gälla för skogsägare

I VLT (25/7) har Sverre Royen Linton en intressant debattartikel om den privata äganderätten, framför allt mot bakgrund av ett utspel av förre ordföranden i översynen av skogsvårdslagen. Hon tycker att privata inte borde få äga skog och ennes uppfattning påhejades livligt från miljö-organisationer och även Miljöpartiets talesman i miljöfrågor.

Annons

Visserligen bytte landsbygdsministern ut henne, men det inträffade visar att det finns ett hot mot privat ägande i Sverige. Jag delar Royen Lintons uppfattning att det behövs ett uppvaknande för försvaret av det privata skogsägandet. Jag saknar engagemanget från skogsägarrörelsen.

Skogen har i långa tider varit Sveriges viktigaste exportnäring och har stor betydelse vid övergången från ett fossilt till ett biobaserat samhälle.

Intresset har också ökat för skogens miljövärden och i nuvarande skogsvårdslag jämställs produktions- och miljömål. Nu diskuteras behovet av en ny skogsvårdslag. Debatten förs konstigt nog mest på tidningarnas kultursidor och där får man intrycket att debattörerna närmast betraktar skogen som allmän egendom, där någon annan skall bestämma hur den enskilde skogsägaren skall bruka sin skog.

Äganderätten är skyddad i svensk grundlag och skogsägarna har att rätta sig efter gällande skogsvårdslag och föreskrifter. Undersökningar visar att de allra flesta skogsägare klart uppfyller lagens krav både i fråga om skötselåtgärder och i miljöhänseende.

Uppfattningen om hur skog ska skötas har ändrats många gånger under årens lopp. Det är olyckligt då skogen är en näring där det behövs långsiktigt tänkande. På 50-talet gällde hormoslyrbesprutning, björken skulle utrotas.

På 60-talet föreslogs utdikning av alla gamla slåtterängar och mossar, som ej självföryngrats och 1983 föreslog en statlig utredning tvångsavverkning av gammal skog. Ett markant skogsägaruppror stoppade förslaget.

Då det i nuvarande skogsvårdslag medges en viss frihet att sköta sin skog, har vi fått det mosaiklandskap som alla säger sig slå vakt om. Olika skogsägare har med olika metoder brukat sin skog och genom att man, inom lagens ram, vidtagit olika åtgärder har vi fått variationer i landskapet.

Nu diskuteras behovet av mera detaljstyrning. Det enda det skulle åstadkomma vore en likriktning som ingen – varken samhälle, skogsägare eller fritidsfolk – vore betjänta av.

Skogen är inget museum utan den är till för att brukas och detta blir ännu viktigare om vi skall klara energiomställningen.

Vad som behövs är inte mera detaljregler och pekpinnar. Skogsstyrelsen borde satsa mera på rådgivning och diskutera olika brukningsalternativ.

Det finns en osäkerhet hos många skogsägare om vad man får eller inte får göra i skogen och detta lägger en hämsko på en positiv utveckling i en framtidsnäring. Satsa resurser på detta i stället för att byråkratiskt uppfostra skogsägarna.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel