Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ballonger berättar

Vi meteorologer behöver en hel del data och observationer för att få verksamheten att fungera, skriver Ingvar Jonsson i sin väderkrönika.

Annons

Olika typer av mätningar görs nära marken, vi har radarinformation, blixtlokalisering, satellitinformation etc. För att få en god uppfattning om hur volymen ser ut där vädret skapas räcker inte detta. Vi måste skaffa oss information om hur det ser ut i den lägre delen av atmosfären, den så kallade troposfären och upp över brytpunkten mot stratosfären, tropopausen (på 8-11 km höjd.)

Ballonger från hela världenRadiosonder skickas upp med hjälp av väderballonger från ett stort antal platser runt vårt klot. Sverige bidrar med sonderingar från Luleå, Sundsvall, Visby och Göteborg. Sonden mäter lufttryck, temperatur och luftfuktighet. Dessutom mäts vindriktning och vindhastighet med hjälp av GPS. Dessa sonder sänds upp samtidigt från alla jordens hörn, nämligen 2330 UTC och 1130 UTC. (Sonden ska nå ca 5 km höjd kl 00 UTC resp 12 UTC.)

Underlag för väderprognoserBallongen lyfter med hjälp av exempelvis vätgas upp sonden till ca 15-20 km höjd. Ballongen går sönder och sonden med den trasiga ballongen ramlar ner till marken. Sonden har gjort sitt jobb och sänt data som samlas ihop och sänds ut till väderinstitut jorden runt. Data som blir underlag för superdatorer att räkna fram våra väderprognoser, samt för att bedöma atmosfärens skiktning, mm.

Mer läsning

Annons