Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Enögda diagnoser missar flickor som har ADHD

Många flickor med ADHD hittas inte. De får inte det stöd de behöver, inte den vård de har rätt till. Det säger överläkaren Karin Sonnby till VLT.

Annons
Pojkar är normen. Hos flickor som i dag får diagnosen ”deprimerad” finns de som egentligen har ADHD och borde få rätt hjälp för det, säger Karin Sonnby, barn- och ungdomspsykiater. Foto: Kenneth Hudd

Hon är barn- och ungdomspsykiater i Västerås. Hon har i flera år forskat om symtom på ADHD och depression hos unga och i fredags försvarade hon sin avhandling i ämnet.

Avhandlingen består av flera omfattande studier men skulle en aning bryskt kunna sammanfattas i några budskap från Sonnby:

ADHD förknippas ofta med bråkiga pojkar, sällan med deprimerade flickor, konstaterar Sonnby.

– Men hos tonåriga flickor med symptom på depression finns många som sam-tidigt har symptom på ADHD, vilket inte upptäcks.

Varför har inte sjukvården hittat de här flickorna ?

– Därför att vi har levt i en föreställning att patienter har en enda diagnos när sanningen är att de har flera.

Karin Sonnbys kärnbudskap är att barn- och ungdomspsykiatrin måste bestämma sig för metoder och instrument som är tillförlitliga och alla använder sig av.

Hon bekänner att hon blev chockad när hon i inledningen av sin forskning insåg att diagnoser som ställdes inte gick att lita på.

Det låter skandalöst. Hur länge har diagnoserna varit godtyckliga?

– De har jämt varit det och är det fortfarande.

Nu är en viss förändring på gång i Västmanland, menar hon, men fortfarande finns ett motstånd inom psykiatrin i landet att genom- föra så kallade diagnostiska intervjuer enligt vissa mallar, när diagnoser ska ställas. Det är samtalet som fortfarande är förhärskande och som får ligga till grund för diagnosen. Vilket är otillräckligt, menar Sonnby.

– De diagnostiska intervjuerna kan ta längre tid, kanske fyra timmar, beroende hur stora problemen är, men bör bli mera kostnadseffektiva i längden när man inte behandlar fel saker.

För att tidigare hitta barn som lider av ADHD och depression vill Karin Sonnby se en screening som görs av skolhälsovården.

– Det skulle gå fort att fylla i ett formulär, för att tidigt få upp ögonen för elever med symptom.

Medier har länge rapporterat om ”ADHD-epidemien”. I Västmanland har antalet ADHD–diagnoser ökat 700 procent på tio år.

Sonnby är medveten om problemet och tycker skolan måste förändras så att föräldar slipper tigga om diagnos på sina barn för att de ska få rätt hjälp i en skola där kalabalik och höga ljudnivåer styr. Men hon vill inte se färre ADHD-diagnoser. Hon vill se flera.

– Det stora problemet är underdiagnostik. Vi vet att alltför få som behöver vård, söker vård på BUP.

DOKTORERAT. I fredags försvarade Karin Sonnby sin avhandling om ADHD och depression.

Mer läsning

Annons