Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Femtionde tävlingen för hundar på ”Rocklunda”

Artikel 239 av 300
Nostalgi - 60-talet
Visa alla artiklar

När hockeyhallen på Rocklunda var sprillans ny 1965 hittade Wästmanlands kennelklubb en perfekt arena för inomhusutställningen.

Annons
Pustar ut en sekund på trappen med fyrbenta kompisarna. Veckan före Rocklundautställningen är minst sagt hektisk. Det är många saker att lösa för Bengt Pettersson inför helgens tävlingar.

Sveriges hundvår kan väl sammanfattas så här ungefär enligt Bengt Pettersson:

– Först är det påsk, sedan avslutas inomhustävlingarna i Västerås.

Så har det varit i 50 år nu, och det är ju inte alla tävlingar som varit igång så länge.

Bengt Pettersson är ordförande för arrangerande Wästmanlands kennelklubb, hans hundintresse väcktes på allvar på 1980-talet och sedan 1998 har han varit med i styrelsen.

Tävlingen har gått under beteckningen Rocklundatävlingen under alla år. Sedan bytte arenan namn.

Så, Västeråstävlingen kanske?

I år hålls tävlingarna 25–26 april. Ungfär en månad före dess går Bengt in i ett underligt tillstånd där hela tillvaron handlar om planering av tävlingen.

– Vi brukar ligga på runt 3 000 deltagare, i år är det ungefär 500 färre som anmält sig. Det hölls nyligen en stor tävling i Stockholm och det förlorade vi lite på.

Någonstans vid 2 500 deltagare måste tävlingen ha för att gå runt ekonomiskt.

– Vi har gått med vinst många år så det här får vi ta. Det går nog plusminusnoll ungefär.

Fem lokala kennelklubbar i länet får ta del av eventuellt överskott. Det är i de lokala klubbarna som all utbildning hålls.

Mellan 125 och 150 funktionärer från Västerås lokala kennelklubb och från brukshundsklubben håller ställningarna både på parkeringen och med övrig markservice.

Berätta nu. Bjud på historier om när det gått riktigt fel!

– Det gör det ju hela tiden. Jag har till exempel glömt att numrera om domarringarna till söndagen. Vi håller till i olika byggnader under de två dagarna, vilket gör att alla just nu frågar mig var ring 15 finns. Den finns inte.

Bengt Pettersson berättar det med glimten. Och fyller på med året där ett automatlarm gick mitt under utställningen och alla måste utrymma.

– Askmolnsåret var hemskt. Du vet då inga flyg gick på grund av askan från Island. Uj, uj, uj. Då kunde vi inte garantera att domarna kom hem, men då ställde domarna i Sverige och Norge upp samfällt. Det gick.

Inga större katastrofer, bara saker att hantera – hela tiden.

– Vi har jätteroligt vi som jobbar ihop, det är ju en del av drivkraften också. Men, det vore kanske dags att någon ny tar över som ordförande. Det tror jag är bra för klubben.

Det skulle inte betyda att Bengt överger klubben på något sätt.

– Det är ju så trevlig med tävlingar, att träffa nya människor och gamla vänner.

Här kan du kika på härliga bilder från tävlingarna 1971, från VLT:s arkiv.

Annons