Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klädsnobbar på discoteque

Artikel 0 av 300
Nostalgi - 60-talet
Visa alla artiklar

- Visst går vi på discoteque!För några år sedan skulle det ha varit alldeles otänkbart att få någon publik till en danstillställning med grammofon som enda underhållning.

Annons
Discotequen blir allt populärare, nya dyker upp som svampar ur jorden och omsättningen på modedanser är hög.

26 oktober 1968:

I dag är läget helt annorlunda – på de sista två åren har discotequeverksamheten dragit fram på bred front och i dag ligger det mycket pengar med i spelet. Enbart i Västerås finns det tre-fyra ställen där man har ”disco-dans” regelbundet. Därtill kör många föreningar och ungdomsgårdar slutna tillställningar.

Det råder mycket hög klass på de ställen som finns. Dyra påkostade anordningar med kvalitet. Något som dagens krävande ungdom lägger akt på. Utrustning av bästa märke kräver man och det duger inte med fem eller 10 watts förstärkare …

Lokalerna är också en logisk fråga i sammanhanget. Hågade arrangörer har sina dragkrokar ute efter lokaler av ”mysigare” karaktär.

I Västerås är det inte så välbeställt med lokalfrågan – om vi bortser från ungdomsgårdarna förstås.

När man kommer in på epitetet discotequedans så går det inte att bortse från faktumet att det rör sig om officiella tillställningar. Vilket medför direkt att man är skyldig till att betala STIM-pengar.

Betala till STIM

-Avgiften för discotequeskaraktären ligger på två procent av bruttoinkomsten per kväll eller lägst tio kronor per kväll, säger fru Laila Sohlberg på STIM till VLT. Det efterföljs i den mån vi kommer åt arrangörerna. Man följer annonseringen och samarbetar med polisen i det här fallet.

-Blir någon fälld – vilket har inträffat – utdöms böter samtidigt som discotequet förbjuds!

Rykande färskt

Vad krävs från publikens sida för att det skall bli ett bra discoteque? I första hand ett brett skivval, det måste även vara ”up-to-date”. De rykande färska låtarna måste man ha.

-Sedan försöker vi naturligtvis efterfölja alla låtar som begärs och spela dem. Då krävs det att man har det mesta och bästa på lager, säger en av stadens ordinarie discjockeys.

Det läggs ned mycken tid på förberedelser inför en tillställning – i många fall mera än många tror.

-Somliga tror att det är bara att gå ned och ställa sig bakom ”miken” men så enkelt är det inte. Man planerar alltid kvällen i huvudet i stora drag men något definitivt schema går inte att sätta upp – utan det måste vara ytterst flexibelt.

Det talas om hur dyra orkestrar är i drift – men ett discoteque får man inte för några småsummor. Förutom grammofonverk för mellan fem och 10 tusen kronor får man addera skivor för många tusentals kronor.

-Man måste räkna med att det går åt drygt 100 låtar på en kväll!

Det är som sagt skojigt om man reflekterar över hur utvecklingen har gått de senaste åren. I början på 60-talet dansade man till grammofon på privata tillställningar men kom man upp till epitetet officiella danser så skulle det helt enkelt finnas orkestrar på stället.

Kan det vara ekonomiska problem som format utvecklingen eller rent praktiska aspekter? Det är svårt att säga men båda problemen har nog gjort sitt till. Men vad säger dansmusikerna om konkurrensen och framförallt arrangörerna?

Tittar man efter i annonser o.d. så finner man att discoteque gjort sitt intrång även på finare dansrestauranger.

Utan tvekan kan man säga att discoteque är fullt accepterat i dagens läge. Och tack för det säger många mindre arrangörer. Betala ”feta” pengar för orkestrar – jämfört med discotequesutgifterna – kan inte alla ha råd med.

Discodansen kommer från USA, där det funnits till en längre tid. Många rent exklusiva klubbar med ren discotequesmusik finns och det har även gjort sitt till för att utforma en viss riktning som kallas ”discotequesmusik”.

Rytm, hårt tempo och improvisation är dagens melodi …

Modesnobbar

Numera har det även blivit så att vill man se vad som är ”inne” i klädväg så skall man gå till discotequet. Där finns de flesta modesnobbarna och där kan en klädnovis som inte är med riktigt i svängarna få en uppfattning om vad han ska gå till ekiperingsaffären och fråga efter.

På de amerikanska klubbarna träffar man på en atmosfär och en stämning som är utom det tänkbara för en normal medelsvensk. Om man hittar de ”rätta” ställena förstås! Och det är de amerikanska discotequesklubbarna vi ska tacka för de flesta av nutidens ”inne-danser” – ”Boogaloo”, ”the Skate”, ”the Swim”, ”Chingaling” och många andra.

Det är improvisationernas högborg!

Alla artiklar i
Nostalgi - 60-talet

Julskyltning utanför VLT 1965

...

Kul på Bruksgården!

Så här kopplade surabor av 1967.

Shake på Klubb Hamlet i Stadsparken

...

Känner du igen det här twistparet?

...

Twist-tvåan kom från Hallsta

...

Twisten blir snart omodern

...

Såg du Manhattan Parade 1966?

Är vi i folkparken?

Ett gäng med ungar 1967

Snygga kläder, eller hur? 

Malmabergs barnträdgård 1965

Berätta! Var det kul?

Snart rent och fint med . . . 

...

Känner du igen dig Kerstin Molin?

Yrkesskoleelev 1965.

Glatt på marknad i Köping

...

Kurs med knark som ena ämnet

...

Julgransfest i Parkgården

...

Kommer du ihåg nyheterna på löpsedeln?

...

Löpsedeln 30 oktober 1963

...

Spotnicks på scen 1967

...

Lek vid proban 1963

...

Här i Vasaborgen låg systembolaget

Minns du det?

Reservat för framtida E 18 och lokal ringled

...

63 brann det på Floragatan. Minns du det?

...

Skiljebo från ovan 1968

...

Här börjar E 18 att byggas

...

Gunhild Malmbergs charmiga barnbilder

...

Skor i mängder

En man köper skor i Västerås 1969.