Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mjölkgård blev Aseastad

Artikel 22 av 180
Nostalgi - Arosiana
Visa alla artiklar

Vårdträdet som planterades på torget i Hammarbys moderna centrum hösten 1965 är borta, och centret blev inte den livliga mötesplats för kultur och handel som stadsplanerarna tänkt sig. Det moderna Hammarby byggdes i rekordfart och fick växtvärk. När den äldsta delen av förorten, Hammarby Stadshage, började
befolkas på 1910-talet gick allt i makligare takt. Och där blev ängarna och skogsbackarna just så trivsamma villakvarter som nybyggarna hade tänkt sig. Och det finns fortfarande gott om gamla vårdträd i Hammarby Stadshage.

Annons
Hammarby folkskola på 1920-talet. Folkskollärare Ivan

Hammarby är en stor och mångfasetterad stadsdel med varierad bebyggelse.

Där finns höga hyreshus, experimentbygget Krumeluren, Aseas små villor från slutet

av 1940-talet och den nästan hundra år gamla villaförstaden i Stadshagen.

Stadsdelen Hammarby är byggd på mark som tillhört samma gård ända sedan

1700-talet. Förledet i ortsnamnet Hammar betyder: icke odlingsbar backe.

Området bestod tidigare till stor del av steniga skogsbackar och kärrmarker.

Slutledet by tyder på att gården avsöndrats från en annan egendom.

gata.

Hammarby gård låg förr i Bygatans förlängning, strax söder om Sigfrid Edströms

I jämförelse med herrgårdarna på trakten var det en tämligen anspråkslös

bondgård. Den röda mangårdsbyggnaden var i två plan med liggande timmer. Ett av

rummen på övervåningen kallades grevinnan Mörners rum sedan den tid hennes

make brukade gården.

Hammarby gård hade många mjölkkor och levererade mjölk med häst och vagn till

Västerås. Långt in på 1930-talet tog kusken regelbundet en sväng genom

Jakobsberg med sin mjölkkärra.

Gården låg inbäddad i grönska bland gamla ekar och höga lönnar som till viss

del finns kvar utmed cykelvägen som löper parallellt med Köpingsvägen förbi

Hammarbyängen.

Egendomen hade varit i släkten Cronstedts ägo sedan 1740-talet och var

ursprungligen en utflyttning från Kumla gård som då låg i Sankt Ilians socken.

År 1912 sålde greve C W Cronstedt på Fullerö 22 hektar av Hammarby gård till

den nybildade tomtägarföreningen Västra Förstaden. Året därpå köpte Asea de 218

hektar som återstod.

på en del av de 206 tomter som styckats upp mellan Solvägen, Stadshagsvägen,

Förstadsvägen och Köpingsvägen. Där drog föreningens medlemmar gator, grävde

diken och byggde sig stora och små egnahem i olika byggnadsstilar.

Asea lät sin mark ligga orörd länge, medan föreningen omedelbart började bygga

Initiativet till tomtägarföreningen Västra Förstaden togs den 18 november 1911

då bryggmästare Kvarnström och ingenjör Hierseman lyckades samla en skara

intresserade till ett möte på Kafé Ideal på Köpmangatan 8 i Västerås.

Efter ett par månader var uppgörelsen med greven i det närmaste klar och så här

underdånigt kunde tonläget gentemot överheten vara på den tiden:

”Högvälborne Herr Grefve C W Cronstedt, FULLERÖ.

Vi tillåta oss härmed vördsamt få öfverlämna tvenne exemplar af det förslag

till aftal, om hvilket vi förut haft äran underhandla med Herr Grefven..”

Det blev genast stor efterfrågan på tomtägarföreningens mark. Redan första året

såldes 149 tomter till ett medelpris av 540 kronor. Den genomsnittliga

månadslönen för en arbetare var då 70-80 kronor i månaden.

Nybyggarna på Hammarby Stadshage var huvudsakligen unga barnfamiljer och snart

insåg de att skolgången skulle bli ett stort problem. De bodde nu i Lundby

socken och var hänvisade till kyrkskolan. Men dit var det alldeles för långt

att skicka småbarnen, så det krävdes snabbt ett alternativ på närmare håll.

Problemet löstes provisoriskt genom att Godtemplarlokalen vid Kronvägen på

Jakobsberg gjordes om till skola 1913. Där gick barnen tills Hammarby skola

byggdes 1915.

den 22 december 1917 tog staden över ansvaret för skolan, hälsovården och fattigvården.

Hammarbyborna fick elektricitet 1914 och när Lundby inkorporerades med Västerås

När Västerås stad grävde ned nya vatten- och avloppsledningar i mitten av 1920-talet var ytterligare ett problem ur världen. De öppna, stinkande slaskdikena hade länge varit ett gissel i området.

Vid den tiden var en stor del av tomterna mellan Narvavägen och Solvägen

bebyggda. I hörnet Sveavägen/Köpingsvägen hade smeden Abraham Jansson byggt sig ett stort boningshus och en smedja. Och på Tomtebovägen 7 hade H Norén

etablerat sig som slaktare med egen köttbutik. Längre upp på samma gata hade

Norén konkurrens av kollegan A J Törnblom. En av de drivande i föreningen, Paul

Hierseman, bodde då i eget hus på Solvägen 3.

fridfull. När polisen i Västerås 1936 erbjöd viss bevakning i området tackade

tomtägarföreningen nej.

Hammarby Stadshage blev med åren en lummig och trivsam villaförstad. Och

Man ansåg att det inte fanns något behov.

Fram till slutet av 1940-talet utgjorde Förstadsvägen stadens västra gräns. Där

tog landsbygden vid. Men 1946 började Asea bygga ungkarlsbaracker och små

enplansvillor på Hammarbygärdet åt sina tjänstemän och åt de arbetare som

företaget värvat från Italien och andra länder. Tio år senare hade denna nya,

västliga Asea-stad 1 800 invånare som bodde i 82 egnahemsvillor, elva hyreshus,

två hotell, sex ungkarlsbaracker och åtta elevhem. På hotell Sjöhagen bodde då

ett åttiotal invandrare från ett tjugotal länder.

Hammarby blev tidigt en invandrartät stadsdel. De arbetare som Asea värvade i

Sydeuropa efter andra världskriget bodde första tiden i baracker på Sjöhagen i

Hammarby. Störst var den italienska kolonin som satte stark prägel på området.

År 1957 planerade Västerås stad för 7 000 invånare på Hammarby, som skulle bli

en toppmodern stadsdel med höghus, modernt centrum och fritidsgård för

ungdomarna.

omkring 4 000 personer på Hammarby, inräknat Stadshagen, Krumeluren och en del

av Hammarbacksvägen.

Området expanderade snabbt, men blev inte så stort som planerat. Det bor nu

I slutet av 1965 var nästan alla nybyggda lägenheter klara för inflyttning. Ett

par år senare började socialens fältassistenter och polisen oroa sig för

utvecklingen. Gängbildning, kriminalitet, skadegörelse och allmän nedbusning

fick myndigheterna att agera, därför startades Hammarby-projektet som skulle

skapa bättre ungdomsmiljöer i stadsdelen.

Men den negativa utvecklingen förstärktes under 1970-talet, då Hammarby började

betraktas som ett problemområde. Vid razzior i lekparken Lugnet slog polisen

till mot ungdomsgäng som pimplade mellanöl, rökte hasch och sniffade thinner.

Dessutom skärptes motsättningarna mellan svenskar och invandrare.

Hammarby hade drabbats av samma problem som dök upp i de flesta svenska

betongförorter vid den här tiden.

Problemen kulminerade sommaren 1979 med stölder, inbrott och missbruk, så till

hösten anställdes ytterligare två fritidsledare vid ungdomsgården, och

socialtjänsten satte in två fältassistenter till i området.

Det räckte för att få bukt med de värsta problemen, ty efter några månader

tyckte både ungdomar och vuxna att stadsdelen Hammarby var på väg att

”tillfriskna”. Det gäng som varit tongivande och stått för merparten av

problemen hade gripits av polisen och sedan lugnat ned sig.

biblioteket är nedlagt. Och av den praktfulla pyramidalmen, vårdträdet i det

moderna centret, syns inte ett spår.

Där ungdomsgården en gång stod har kommunen byggt ett ålderdomshem, och

Korvkiosken är också borta.

I Hammarbys gamla stadshage har mycket förändrats sedan de första nybyggarna

flyttade in i området 1912. Noréns slakteri, Janssons smedja, Emma Janssons

hembageri och alla andra små företag är sedan länge borta. Men torget vid

Dünavägen finns kvar och Hammarbys nya skola ligger på samma tomt som den

gamla.

Hammarby centrum 1979. Det gick fortfarande att köpa varmkorv och låna böcker i centrum. Men nu har både biblioteket och grillkiosken försvunnit.
Västra utposten. Här slutade Västerås 1947. Vägen i bildens nedre kant är Köpingsvägen. Intill vägen syns Sjöhagens restaurang, som kallades italienska restaurangen. Norr om krogen syns ungkarlsbarackerna, och längst upp i bild hyreshusen på Hammarbacksvägen. Till höger om barackerna en rad Aseavillor och Förstadsvägens villor på Hammarby Stadshage.
Nyanlända. En sextett italienare som värvats i norra Italien för att arbeta på Asea i Västerås. Bilden togs hösten 1947 utanför en av Aseas ungkarlsbaracker på Hammarby Sjöhage. Josef Caspari står längst till vänster och de två kamraterna till hgöer hette Salvatore Agugliaro och Nello Conti.
Hammarby växer. Hösten 1956 hade hyreshusen på Hammarbacksvägen fått Krumeluren som granne. I förgrunden syns Västergården, som nu är servicehuset Hammarby.
Starka minnen. Från tiden på Hammarby i Västerås var spännande, minns Josef Caspari. Han slogs genast av att det var så välordnat och modernt, men fick snart erfara att matkulturen kunde bjuda på obehagliga överraskningar. Sill, lutfisk och sliskig läskedryck passade inte de italienska smaklökarna.
Noréns slakteri. Från vänster Thure Wedlund, Herbert Norén och Hadar Norén framför en av Hammarbys charkuteriaffärer - Noréns kött & matvaruaffär. Bilden togs troligen på 30-talet. Huset finns kvar men är ombyggt och ligger i hörnet av Tomtebovägen/Fullerövägen.
Hammarby gård hade varit i släkten Cronstedts ägo sedan 1740-talet. Till gården, som var på 240 hektar, hörde Sjöhagen, Stadshagen och en del fiskevatten kring holmen Kattskär som drottning Kristina skänte till Västerås stad vid jultiden 1652. Enligt de uppgifter VLT fick fram år 2002 på stadsarkivet revs Hammarby gård 1967 eller 1968.

Hammarby

Byggstart: 1912

Byggare: Västra Förstaden, Asea, Västerås stad

Rusch: 1960-talet

Tidigare bebyggelse: Hammarby gård samt ett antal torp

Antal invånare 31 jan 2000: 4 475

Medelålder: 41 år

Jakt lade grund för god affär

Sigfrid Edström, chef och styrelseordförande vid Asea åren 1903-1949, berättar i sina memoarer hur han för Aseas räkning lyckades köpa Hammarbys ägor av greve Fredrik Cronstedt för en ”rimlig” penning.

”År 1915 beslöt jag att vidtaga mått och steg för att skaffa det växande Asea markutrymmen i närheten av Västerås”, skriver han och berättar sedan hur han

bar sig åt för att komma på god fot med greve Cronstedt, som också ägde Fullerö gård.

Goda affärer fordrar diplomati, tålamod och vänskapligt umgänge, så Edström började jaga rapphöns tillsammans med greven på de marker Asea ville åt. De sköt fågel, språkade om ditt och datt och gjorde slutligen affär på egendomen Hammarby. Då hade Sigfrid Edström redan provborrat i marken och funnit den lämplig som byggnadsplats för verkstäder.

För att ge Asea möjlighet att expandera i andra riktningar köpte Edström även en stor del av egendomen Gideonsberg av Claes Westman nordost om staden, där företaget byggde bostäder åt personalen. Aseastaden kallas området.

Fotnot: Sigfrid Edström skriver att hans kontakter med markägaren Fredrik Cronstedt inleddes 1915. Här har antagligen minnet sviktat, för enligt tidningen Vi Aseater 1957:2 undertecknade Edström första köpekontraktet med Cronstedt 21 juni 1912. Affären slutfördes den 14 mars 1913. Då hade Asea köpt 218 hektar av greven. De uppgifterna stämmer med vad VLT funnit i andra källor.

Hammarby gård

Utmed Västerås västra infart låg för hundra år sedan Hammarby gård. Den ägdes av greve C W Cronstedt på Fullerö och bestod av 218 hektar åker, äng och stenbackar.

På den egendomen bor nu cirka 4 500 personer.

Förvandlingen inleddes 1912 när tomtägarföreningen Västra förstaden köpte mark av greven och styckade upp den i tomter. Där skapade nybyggarna en trivsam villaförstad som fick namnet Hammarby Stadshage.

Fram till 1946 fanns bara villaförstaden på Hammarby.

Det året började Asea bygga villor åt sina tjänstemän och ungkarlsbaracker åt de arbetare företaget värvat i Italien och andra länder.

En av italienarna var Josef Caspari. Han är nu 82 år.

- Vi trodde vi kommit till paradiset. Det första jag lade märke till i Västerås var allt det nya. Asea höll då på att bygga Örjansverkstaden och det växte upp nya bostadsområden lite här och var. Man såg att staden höll på att expandera och förstod att här skulle det finnas gott om jobb, säger han.

Alla artiklar i
Nostalgi - Arosiana

Då ville man riva stadshotellet

Stallarna revs först

Huset revs för Domus

Kan du navigera i bilderna?

Men? Vad står det här?

Hjälp gärna till.

Gissa gatan!

Ledtråd: Himmelsk backe.

Gideonsbergs gård revs

...

Annons