Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Molnnamn med historia

Alla har vi tittat på moln någon gång. Man hör ibland också talas om olika namn på moln, bland annat de latinska. De flesta har exempelvis stött på Cumulus och Cirrus någon gång.

Annons

De latinska molnamnen har funnits i nästan exakt 200 år. Det var en apotekare och glad amatör i England som hette Luke Howard som uppfann de första latinska namnen 1802.

Han delade upp molnen i tre sorter efter utseendet: Cirrus (fjädermoln), Cumulus (stackmoln) och Stratus (moln i lager) och kombinerade dem ibland med ordet Nimbus om de gav regn.

Howards namn blev utgångspunkten för det system som vi har idag. Klassificeringen var dock inte bra nog. När man ett halvsekel senare började följa vädret regelmässigt behövde man förfina den vetenskapliga namngivningen. Samtidigt behövde man harmonisera observationskoderna i Europa.

På initiativ av den svenske molnprofessorn H. Hildebrandsson och engelsmannen Ralph Abecromby antogs en förbättrad molnklassificering i Uppsala 1894.

Man började då även skilja på tre höjdlägen och förutom Howards molnnamn tillkom namnet Alto (hög). Genom lämpliga kombinationer av de nämnda namnelementen fick man de 10 molnslag som vi använder idag.

Vill du veta vilka molnslagen är och även lite om dem är så kan du läsa mer om det på www.smhi.se.

Mer läsning

Annons