Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vädrets matematik är vacker

Artikel 142 av 300
Väderskolan
Visa alla artiklar

Annons

Om vi inte hade haft matematiken hade vi inte kunnat förklara vädret. Allting omkring oss är matematik. Matematiska ekvationer kan beskriva olika mönster i naturen. Olika brytningsfenomen av solljuset i regnbågens vattendroppar och halofenomenens iskristaller. Med hjälp av matematiken har vi kunnat nå månen och mars.

Vädret beskrivs av en samling ekvationer som har sitt ursprung i de fysikaliska naturlagarna. Denna samling ekvationer kallas en prognosmodell. Mycket datorkraft krävs för att beräkna vädret på alla platser och i alla nivåer i atmosfären. På startlinjen läggs det aktuella vädret in och sedan räknas vädret fram i tidssteg.

En vacker sommardag bildas cumulusmoln eller i dagligt tal stackmoln på himlen och detta kan datorn räkna ut och rita på en karta. Den kan även räkna fram andra sorters moln och ange rörelsen på dessa.

Idag stämmer dessa beräkningar otroligt bra men ibland får meteorologen justera prognosen genom att titta på andra länders prognosmodeller och jämföra och även ta sin erfarenhet till hjälp för att beräkna inflytande av den lokala terrängen. Vädret känner inga gränser. Beräkningspunkterna ligger idag så nära som 5 km. På forskningsnivå ligger man på 1 km mellan punkterna. Kanske kan man i framtiden beräkna vädret på villatomten.

SMHI väderredaktion, Inga-Lill Nordin

Alla artiklar i
Väderskolan

Fyra meter höga snövallar

SMHI:s väderkrönika.

Annons