Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Barndom i bilder: Här står en lagkapten

Artikel 44 av 300
Nostalgi - 80-talet
Visa alla artiklar

Skidsport är inte hennes gren. Kan du gissa vem det är?

Annons

Karolina såg dagens ljus i Kristinehamn. Stolta föräldrar var Per och Marianne Widar och efter tre år kom lillasyster Emma till världen.

– Jag lekte mycket med lillsyrran hemma i hallen och köket.

De lekte bland annat med Barbiedockor och My Little Pony, men hade även vildare lekar för sig.

– Vi spelade både tennis och fotboll i hallen. Det gick kanon, tills någon började grina, säger Karolina, i dag 32 år.

När Karolina var tolv år fick hennes pappa Per jobb i Norberg.

– Det är inte i den åldern man vill flytta från sina kompisar.

Men Karolinas fördel var att hon var aktiv och eftersom hon spelade både fotboll och pingis kom hon snabbt in i gemenskapen.

Fotbollskarriären i Norbergs BK ledde henne upp till länslagsnivå. Hon var duktig i pingis också och blev rankad etta i Dalarna. Från tolv års ålder spelade hon i Avesta IK Juno och var med och tävlade på regionnivå. Pingis spelade hon från sju år upp till 15.

– Sedan lurade någon kompis med mig på innebandy. Jag märkte ganska snabbt att det passade mig. Det gick ganska bra redan från början och då tycker man det är roligt. Det hänger liksom ihop.

Nu fick både pingis och fotboll vika för innebandyn. Karriären inleddes i Skogsgymnastikens IBS i Norberg och hon kom snabbt med i länslaget, som var för 15-åringar. Där kom hon för första gången i kontakt med Rönnby IBK.

– Då träffade jag Sanna och Riina Touminen.

Ett par spelare som Karolina nu har spelat ihop med i många år. Karolina gick vidare till länslag och distriktslag. Vid 17 års ålder började hon spela med Per Ols Bois i Fagersta.

– Första året i elitserien 97/98.

Det låter som om karriären gått på räls för henne men hela tiden har hon arbetat hårt. Samtidigt som hon gjorde karriär inom innebandyn pluggade hon.

Karolina gick gymnasiet i Fagersta, läste samhälle/ekonomi, och det gick så pass bra att hon gick ut med ”17,2 eller 4” av 20 poäng totalt. När hon blev värvad till Rönnby IBK hade hon ett år kvar av gymnasiet. Då var det inte någon mening att byta skola så det blev att pendla.

Efter studenten började hon läsa ekonomiprogrammet på Mälardalens högskola och flyttade till Västerås. Hon tog även en del småkurser i juridik.

– Nästan fyra år läste jag.

Skola och idrott var prio ett och hon missade en del festligheter.

– Eller man valde bort.

Men visst fanns det helger hon var ledig.

– Man festade som de andra, men kanske inte varje helg.

Var det match dagen efter var alkohol tabu.

Efter högskolan blev det Schweiz under ett år.

– Det var ett lag i Schweiz som hade varit på mig tidigare.

Karolina åkte. Nytt land, nytt språk, nytt lag. Lärorikt och nyttigt. Men under november och december var det jobbigt. Karolina började längta hem och hade många samtal med familjen. Trots hemlängtan blev hon kvar tiden ut och har i dag många och roliga minnen från Schweiz.

Tillbaka hemma i Sverige blev det Rönnby IBK igen, där en av lagkamraterna heter Sara Stålberg.

– Det var vänskap först som utvecklades till något mer.

För fyra år sedan flyttade de ihop och för två år sedan till radhuset på Nordanby. Båda vill förstås gärna ha barn och vet att det kommer att bli provrörsbefruktning.

– Vi bor ju i Sverige och blir behandlade som andra barnlösa par.

Karolina och Sara gillar båda att shoppa, går gärna på stan eller åker till Stockholm. Resor är också ett intresse och de har bland annat varit på shoppingresa till New York. De har surfat på Bali och varit i Florida. Att semestra i Thailand var ren och skär avkoppling.

– Bara ta det lugnt, vilket inte är vår starka sida.

Hur ser framtiden ut, tänker du fortsätta med innebandy?

– Jag tog ett år i taget redan för två år sedan, säger hon leende.

Mer om Karolina Widar

Bor: På Nordanby, Västerås.

Smeknamn: Karro.

Om du fick heta något annat namn: När jag var liten och lekte med Barbiedockor hette min alltid Malin. Annars skulle jag hetat Andreas säger mina föräldrar.

Familj: Sambon Sara Stålberg.

Gör: Jobbar som förvaltningschef på HSB Mälardalen.

Mindre bra sidor: Ibland, om jag har fel, ska jag argumentera för det.

Vad vet inte folk om dig: Jag är rädd för duvor, jag går omvägar runt dem på stan.

Typisk barndomsdag: Vi var ganska många i mitt område och var mycket ute och lekte, vi var väldigt aktiva.

Karriär: Började 14 år gammal spela innebandy i Skogsgymnastikens IBS i Norberg. Vid 17 års ålder blev det Per Ols Bois i Fagersta. Värvad till Rönnby IBK 98/99. Sedan sex år tillbaka lagkapten i landslaget.