Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barndom i bilder: Klas Brink brinner för Power Meet

Artikel 110 av 300
Nostalgi - 60-talet
Visa alla artiklar

Många små pojkar leker med bilar, det gjorde även Klas Brink som liten. Men hans passion för bilar avtog aldrig, den utvecklades. I dag har han en imponerande samling med topprenoverade ”amerikanare”.

Annons

Klas är en av de eldsjälar som genom åren varit med och arrangerat Power Meet i Västerås.

Hur gick årets omgång?

– Sammantaget var det nog den bästa. En anledning var att vi hade fler engagemang runt omkring och då blev det bättre på stan också. Vår ambition har alltid varit att göra Power Meet bättre och bättre, inte att göra den större och större, men det har den blivit, säger han och skrattar.

Det som driver Klas i hans intresse för bilar är inte att köra dem.

– Det är skapandet, att göra i ordning dem, säger Klas.

Precis så var det också under uppväxten. Klas började tidigt att bygga lådbilar tillsammans med sin kompis.

– Byggandet var viktigt och är det fort-farande. Vi använde ofta gamla barnvagnar som underrede och tog det material vi hittade för att bygga upp karossen. Vi hade till och med baksäte i lådbilarna och visst, det hände att vi kraschade några stycken.

Vartefter han blev äldre byttes lådbilar ut mot cyklar, som han renoverade och sålde. Därefter blev mopeder mer intressanta.

– Vi gjorde i ordning en epa-traktor också och när jag var 16 år köpte jag och min kompis Robert Johansson en bil av en kompis för 300 kronor. Den bytte vi motor på och lackade om. Vi var ofta på bilskroten och plockade de delar vi behövde. Bilen sålde vi sedan för 3 000 kronor, berättar Klas.

Försäljningen gav dem möjlighet att köpa ännu en bil att renovera.

– Jag har alltid också tyckt om att sälja. Cyklarna jag renoverade sålde jag. Jag byggde akvarium och sålde, högg och sålde julgranar till jul. De hobbies jag har slutar ofta i business. Som när jag behövde någon som kunde sy bilklädslar, det enklaste var att själv starta ett företag som gjorde det.

Klas växte upp i Irsta och bor numer i det gamla barndomshemmet där. Förr gick E18 genom samhället och på macken stannade ”många fina bilar”.

– Vi brukade cykla dit, köpa godis och titta på de fina bilarna och kolla hastighetsmätarna för att se hur fort de kunde gå.

Något utpräglat intresse för bilar säger Klas att det inte finns i släkten.

– Jag har absolut ingen att brås på, pappa hade tummen mitt i handen. Men Roberts pappa arbetade med att reparera traktorer och vi fick låna hans garage och verktyg, på villkoret att vi höll ordning och reda på dem. Han lärde oss alla tricks, men vi fick jobba med renoveringarna själva. I övrigt är jag självlärd.

Att trafiken var tätare genom Irsta förr hade fler fördelar för Klas och hans kompisar, som också var intresserade av att bygga på veckopengen.

– Vi cyklade längs E18 och samlade in massor med tomglas och burkar.

Samlare säger han att han alltid varit. Kalle Anka, kapsyler, tändsticksaskar, mynt, frimärken.

– Eftersom jag höll på med en massa saker behövde jag ju pengar. När jag var 12 år pluggade mamma i Göteborg under ett år och pappa jobbade mycket så jag skötte allt hemma och fick lite betalt för det. Jag kunde lika gärna blivit städare, att städa är jag duktig på.

Klas Brink

Ålder: Fyller 50 i oktober.

Yrke: Vd för IT Office partner.

Välkänd som: Engagerad i, och samordnare under, Power Meet.

Gillar förutom ”jänkare”: Skidåkning.

Bor: I barndomshemmet i Irsta.

Familj: Hustru och fem barn mellan 13 och 25 år.

Annons