Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bedragna blir utan ersättning

Det är svårt att få ersättning vid bedrägeribrott. Det här ska du tänka på.

Bedrägeribrotten skjuter i höjden och kortbedrägerier via internet blir allt vanligare. Samtidigt har det blivit svårare för privatpersoner att få ersättning från banken.

Att upptäcka att ens bankkonto blivit tömt på stora summor pengar är en riktig mardrömssituation. Bedrägeribrott var ett av de brott som ökade mest under 2015 och av dessa ökade specifikt datorbedrägerier med hela 57 procent jämfört med året innan, visar statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

Hos Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Konsumenternas Bank- och finansbyrå hör tvister mellan banker och konsumenter till de allra vanligaste frågorna.

– Det har blivit allt blivit vanligare. 2010 kom det in 90 ärenden rörande kontokort, jämfört med 2015 när det kom in 166 ärenden, säger Josefina Lodin, kommunikatör på ARN.

Hos samtliga banker

gäller det att man själv är betalningsskyldig upp till 12 000 kronor om det kan bevisas att man varit grovt oaktsam. Det kan till exempel handla om att man inte skyddat sin personliga kod tillräckligt bra eller inte haft uppsikt över kortet. Visar det sig att du handlat ”särskilt klandervärt” får du inte ett öre i ersättning. Vad som räknas som grov oaktsamhet regleras i ditt bankkorts kortavtal.

Men även om bankernas avtal ser lika ut kan bedömningen variera.

– Det kan handla om hårfina skillnader och olika tolkningar av vad som är grov oaktsamhet. Det finns fall där en person blivit av med pengar från två olika banker och blivit ersatt av den ena men inte den andra, säger Fredrik Nordquist, jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå.

Enligt honom har inte bedömningen kring vad som ska räknas som grov oaktsamhet blivit hårdare men däremot har bedragarna blivit allt mer finurliga i sitt sätt att lura av människor pengar, vilket lett till att det blivit svårare för konsumenten.

– I dag är det vanligt med bedrägerier där man kommer över statiska lösenord för olika 3D-secure-lösningar, som till exempel Verified by Visa, säger Fredrik Nordquist.

I dessa fall kan dock en utveckling till konsumenternas fördel vara på gång, efter fyra ärenden som prövats i ARN nu under våren. De har tidigare gått på bankernas linje, att det inte kan ha funnits någon annan förklaring än att kortinnehavarna måste ha lämnat ut sina kontouppgifter.

Men i de nya fallen har en annan bedömning gjorts. ARN konstaterar att systemen med 3D-secure-lösningar generellt är säkra men att det inte går att dra slutsatsen att kontohavaren inte har skyddat sin kod tillräckligt, eller har varit grovt oaktsam, enbart för att en transaktion godkänts med hjälp av dem. De skriver i sitt beslut att det inte kan uteslutas att någon kommit åt koden, exempelvis via en kapad hemsida.

Sara är en av de som drabbats. När hon gick in i sin internetbank för att betala räkningar upptäckte hon att lönen var så gott som borta. Sara kontaktade direkt banken och uppmanades att spärra kortet.

– Jag var helt förskräckt. Jag kunde inte betala mina räkningar, min sambo fick ta hela sin lön till det.

Men Sara hade goda förhoppningar om att få tillbaka sina pengar. Hon gjorde en polisanmälan, reklamerade uttagen och väntade på besked från banken.

När det kom var det en chock: Banken meddelade att hon själv var betalningsskyldig upp till 12 000 kronor.

– De hävdade att jag måste ha blivit utsatt för phishing och därmed varit oaktsam. Jag har varken varit utomlands eller klickat på några konstiga länkar och jag känner mig fruktansvärt illa behandlad, säger Sara, som har överklagat beslutet och nu ska byta bank.

Att tänka på om du blir bedragen

Du blir inte ersatt om du:

Exempel på ärenden som fick rätt hos ARN – och ersattes för obehöriga transaktioner

Fick inte rätt – blev utan ersättning

Källa: Konsumenternas.se,

Allmänna reklamationsnämnden, ARN