Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Biskop Mikael Mogren: Västerås osynliggör kvinnors roll i samhällsbygget – låt Lydia Wahlström få en egen plats!

Den 18 september 2021 är det 100 år sedan kvinnor i Sverige för första gången kunde rösta i ett riksdagsval. En av de drivande krafterna bakom rösträttsreformen var Lydia Wahlström, prästdotter från Barkarö i Västerås.
Biskop Mikael Mogren saknar kvinnorna i berättelsen om stadens historia och vill namnge en plats efter dess stora kvinnliga demokratiförkämpe.

Redan 1902 startade på allvar kampen för kvinnlig rösträtt. Bakgrunden var en regeringsproposition som föreslog dubbla röster i kommunalval för män som var gifta eller över 40 år. Den gifte mannen skulle även företräda kvinnan.

Som en motreaktion bildades ”Föreningen för kvinnans politiska rösträtt” och Lydia Wahlström tog plats i styrelsen. 1905 deltog hon i en uppvaktning hos statsminister Karl Staaff som avvisade tanken på kvinnlig rösträtt. Regeringen förberedde en reform för ökad manlig rösträtt och Staaf vill inte genomföra fler förändringar. Det blev en lång kamp och först i maj 1919 tog riksdagen ett första beslut om kvinnlig rösträtt. När riksdagen i januari 1921 till sist fastställde grundlagsförändringen satt en rad drivande kvinnor som åhörare, däribland Lydia Wahlström. Efteråt firade kvinnorna segern med en middag på restaurang Rosenbad.

Lydia Wahlström är en av centralgestalterna i den svenska kvinnorörelsen. Den fjärde kvinnan som disputerade i Sverige. Redan vid förra sekelskiftet började hon driva frågan om kvinnors rätt till prästvigning. Hon ville egentligen bli teolog och präst men disputerade i historia. Lydia Wahlström var ledare för kvinnornas rösträttskamp, fick professors namn 1939 och var frontfigur i kampen mot totalitära krafter som nazism, fascism och kommunism under 1930- och 40-talet.

Lydia Wahlström är av de största gestalterna i den svenska demokratins framväxt, tyvärr i stort sett okänd bland västeråsare. Staden Västerås har redan i sin fysiska gestaltning osynliggjort kvinnors roll i historia och samhällsbygge. I en artikel i Västerås Humanistiska Förbunds skrift ”I stället för…” (2020) konstaterar författaren Marianne Cedervall att Västerås har 69 gator uppkallade efter personer, endast sex bär kvinnors namn; en i Svanå, två i Skultuna, två i Stallhagen och den sjätte, Aina Wifalks gata, bakom sjukhuset. ”Damernas gator är inga avenyer”, skriver Marianne Cedervall.

Lägg därtill att Västerås har minst sex gymnasieskolor uppkallade efter män: Rudbeckianska, Wenströmska, Edströmska, Lidmanska, Widenska och Wijkmanska. Så här kan vi inte ha det. Nu är det dags att även synliggöra kvinnors plats i historia och samhällsbygge.

Mitt förslag är därför att:

Ett torg i centrala Västerås får namnet Lydia Wahlströms torg. Ett förslag skulle vara den östra delen av Hantverkargatan.

Att processen går så snabbt att vi vid 100-årsfirandet av det första riksdagsvalet med kvinnlig rösträtt, den 18 september 2021, kan inviga Lydia Wahlströms torg.

Jag utmanar med detta Västerås beslutsfattare att snarast agera i denna fråga.

Mikael Mogren

Biskop Västerås stift

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel