Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rum som räcker för alla

Från en lägenhet med jättefönster i Korsängsskolan, till ett trevånings radhus med vinklar och sjöglimtar i hamnen. Familjen Sjöberg Hellgren har hittat hem.

Annons

– Vi kommer aldrig att flytta har vi sagt, säger Susanne Hellberg.

Radhuset funkar helt enkelt perfekt för familjen med ett litet barn, Alice 14 månader, och ett stort, Anton 14 år.

– Det är himla bra att det är tre våningar när man är fyra, varav en tonåring. Vi föll också för det centrala läget och känslan i radhuset.

Hon gillar känslan av att veta att alla är hemma, även om man inte ser alla på en gång.

Matplatsen mot innergården, där köksbordet står, är nog det enda som familjen inte är helt nöjda med.

– Här ska vi byta ut stolarna, mest för att få mer plats, det här är faktiskt det enda stället där det är trångt om plats, säger Susanne när hon leder oss via köket genom radhusets mittvåning. Familjen har bestämt att detta är ett renodlat umgängesplan, vilket bland annat yttrar sig i avsaknad av tv.

Eftersom Sjöberg Hellgrens bor på gaveln har de extra fönster i köket (över bänken vid diskhon) det ger naturligtvis mer ljus.

Vardagsrummet är vinklat mot balkongen, ljust och vackert i alla tre radhusen, men helt enkelt att möblera vinklade väggar är det inte. Susanne tyckte det var svårt att placera soffan och skapa en plan för resten av rummet, som familjen skulle fylla med möbler.

För att disponera ytan tog de starthjälp av en inredningsbutik i kvarteret, Tullhuset living. Susanne var i butiken och tittade, kom i samspråk med ägaren Anna Khysing Persson och berättade om sitt dilemma. Anna Khysing Persson erbjöd sig att komma över och titta på rummet.

– Det första Anna gjorde var att flytta på soffan, säger Susanne med ett skratt.

Vartefter har vardagsrummet tagit form. Allt är ingalunda inhandlat i butiken som hjälpte familjen att komma i gång. Rottingstolen Sorsele är från Ikea, exempelvis.

– Vi fick hjälp att öppna upp för nya tankar, säger Susanne.

Vitt, brunt och toner av gammelrosa bryts av svarta inslag.

– Jag tycker det är stilrent, utan krusiduller och inte komplicerat. Är man inte väldigt duktig och kunnig är det svårt att inreda med mycket färg tycker jag. Det blir lätt rörigt, funderar Susanne.

Ska inredningen förändras framöver blir det med små medel – nya kuddar och gardiner, kanske en ny lampa eller nya ljuslyktor. Men först ska tavlor upp på väggarna, och till våren står trädgården (på framsidan mot gatan) på tur att få sig ett lyft.

– På sätt och vis är hemmet och inredning ett intresse, det är viktigt att det är rent och fint. Men jag har ett mål som jag strävar mot och vill att det ska bli klart, jag kommer inte att börja om med ny stil, när allt väl är klart, säger Susanne.

På god väg. Familjen Sjöberg Hellgren flyttade in på Mälargatan i augusti förra året. ”Vi hade i princip ingenting att ha i det här rummet, bortsett från soffan”, berättar Susanne Hellgren. Hon tyckte att rummet var svårt att möblera, men nu har bitarna fallit på plats. Alice, 14 månader, är på upptäcktsfärd hemma – hon började gå härom veckan.
Extra yta för viktiga ting. Bakom soffan står ett sideboard som rymmer såväl belysning och fotografier som en vacker grupp med stämningsljus
Bus i vardagsrummet. I vardagsrummet är det luftigt och till vardags finns även plats för Alice leksaker. Lampan Bourgie är en modern klassiker.
Inga skjutdörrar. Susanne och Martin har behållit hallytan och tapetserat med tapeten Swan lake från Nina Campbell. Stolen är arvegods efter Martins morfar.
Matplats. Där familjen Malm har ”loungehörna” har familjen Sjöberg Hellgrens matgrupp. Susanne vill fräscha upp med nya stolar och småningom även byta bordet. ”Men man kan inte byta ut alla möbler man tröttnat på.

Mer läsning

Annons