Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välkommen hem till Andrée

Röd, skön och min, så beskriver Andrée Ulriksson sin lägenhet. Drömlägenheten på tredje våningen i sekelskifteshuset är äntligen klar och invigdes med storstilat kalas.

Annons
En speciell dag. Det är inte varje dag man flyttar in i den drömlägenhet som man själv byggt, men i lördags firade Andrée Ulriksson att jobbet han började i november blivit klart: ”Jag tror jag lyckats pricka exakt det jag hade som mål”, sa en nöjd nyinflyttad Andrée medan familj och vänner droppade in för att fira.

Alla reagerar på samma sätt när dörren slås upp och de ser det färdiga resultatet. De tar nästan ett steg tillbaka och säger ooh eller oj.

– Ja men titta! säger kompisen Petter Paananen när han kliver över tröskeln och tar in de första intrycken av kompisens nya hem som varit under konstruktion sedan i november.

När gästerna kommer in möts de av en lång tavelprydd vägg. Tavlorna är själva inramade med en maffig guldram. Åt vänster breder vita väggar ut sig, med intressanta vinklar och mörka bjälkar, bjälkar som reser sig uppåt, uppåt, vissa så högt som sju meter. Det var här allt bråte var staplat sist VLT var på besök.

– Det har faktiskt blivit precis som jag tänkt mig, både lägenheten i sig och med inredningen. Jag skulle bygga min drömlägenhet och det blev det verkligen, säger en glad Andrée innan mingelfesten med ett 40-tal gäster tar fart på allvar.

Sedan vi träffade Andrée Ulriksson senast, i december, har en väsentlig skillnad inträffat i bygget. Andrée har fått köpa loss vinden ovanför lägenheten och använt den för att öppna upp till full takhöjd i vardagsrummet. Högst däruppe finns en takmålning som Andrées kompis Andreas Hamrin målat.

I och med vindsköpet svällde byggprojektet så pass mycket att Andrée insåg att han behövde ta in hjälp från hantverkare för att bli klar inom överskådlig tid.

– Jag har gjort så mycket jag har kunnat själv, men jag gick mer till att vara någon slags projektledare på slutet, berättar han. Andrée är till yrket byggnadsingenjör, och har sedan unga år byggt och snickrat själv.

Trots att han fick styra om arbetet tycker han att jobbet med drömlägenheten gått som förväntat, han hade räknat med att något under resans gång skulle dra ut på tiden.

Vad har tagit längst tid?

– Längst tid tog alla de små detaljerna, de tar alltid mer tid än vad man tror.

Sanning att säga är det tre saker kvar på att göra-listan: köksfläkten, att hitta en matsalsmöbel i 1800-talsstil och att fästa en kabel.

Bjälkarna, original, döljer ljusanläggningens kablar och är effektfullt belysta. Lägenhetens ljuskällor är huvudsakligen LED-spotlights.

– Jag skulle ha tänkt till mer omkring ljudanläggningen, det var nog det som jag missat i planeringen.

Han hade velat fälla in anläggningen i väggarna och dolt kablarna.

Ett av råden som Andrée delade med sig av när vi mötte honom senast var att göra en budget för bygget. Hur har det gått med hans egen budget?

– Någorlunda, lite över men inte alltför mycket, kanske 100 000, säger han.

Mest nöjd är Andrée med helheten, allt har blivit som han sett för sitt inre, färger går igen och han tycker det finns en harmoni och symmetri i inredningen.

Väggarna är mestadels vita, golvet är mörkt, liksom kökets inredning och många möbler. Accentfärger är röd och guld. Möblerna är en mix av möbler han hade och möbler han köpt.

Det finns onekligen blickfång som sticker ut. En uppstoppad iller, en platsbygg träbänk av ett träd, en anatomiplansch och ett kitschigt glasbord ger hemmet karaktär.

– Det där är faktiskt den första möbel jag köpte, det är nog tio elva år sedan, berättar Andrée om elefantglasbordet som på något märkligt vis lyckas se passande ut i klädkammaren.

När alltfler gäster droppar in för att fira den färdiga drömlyan gör sig VLT redo för att lämna inflyttningskalaset, men hinner ändå uppleva en ovanlig entré:

– Grattis! Här får du en lax, säger tak målande vännen Andreas Hamrin och lämnar över en tjusigt inslagen färsk lax. En ovanlig inflyttningspresent i en ovanlig lägenhet.

Inramat. ”Tavlor i tavlan, Ikea mot guldram mot ingen ram”, beskriver Andrée idén i hallen som fångar Linda Marie Lindbergs intresse. Tavlorna är gjorda av Andrées kompis David Hamrin.
Lyckönskare. Vännerna Petter Paananen, Jessica Wickman, Linda Marie Lindberg och Kristin Lindberg firade Andrées nya bostad.
Målgången firades med storstilat kalas i lördags.
I vardagsrummet reser sig takvalvet på insidan av ett av husets dekorativa torn.
Uppåt. Taktornets fulla höjd på sju meter kröns av en takmålning, gjord av kompisen Andreas Hamrin.
En speciell dag. Det är inte varje dag man flyttar in i den drömlägenhet som man själv byggt, men i lördags firade Andrée Ulriksson att jobbet han började i november blivit klart: ”Jag tror jag lyckats pricka exakt det jag hade som mål”, sa en nöjd nyinflyttad Andrée medan familj och vänner droppade in för att fira.
I väntan på rätt grupp. Här mot väggen med tavlorna ska matsalsmöbeln stå, när Andrée Ulriksson väl hittar rätt.
Lyft. Omlackade köksluckor med nya handtag. Rökfärgad spegel ger rummet rymd.
Specialare. I köksön är vinkylar inbyggda, skivan i rostfritt är specialbyggd för att passa Andrées vision.
Souvenir. En snacksskärare från kompisar i Australien, där Andrée bott.
Klädkammaren. Målningen har Andrée gjort efter ett mönster han hittat på nätet och med assistans av sin kompis Andreas Hamrin.
Present. Den uppstoppade illern är en gåva från en kompis pappa.
Personligt. Andrée lyckas mixa iller och elefantglasbord så att det känns rätt.

Mer läsning

Annons