Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Bostadsföreningen lagar mat och äter tillsammans varje dag – och byter grejer med varandra

Inga griniga ungar i mataffären och ingen middagsstress. Bara god, hemlagad mat med nyttiga ingredienser. Därtill skön gemenskap och trygghet för barnen. Låter det som en utopi? Inte alls, det är kollektivt boende à la 2017.

Annons
Anna Starrbrink (i mitten) bor med sin familj i ett kollektivboende.

Det fixas och stökas i storköket på Magnus Ladulåsgatan i Stockholm. I fönstren hänger adventsstjärnor, på borden brinner stearinljus och i ett hörn står en pyntad gran och lyser välkomnande. Dagens middag står på serveringsbordet och kring faten står matgästerna redo att ta för sig. Några pratar och småskrattar medan de väntar. Men detta är ingen vanlig familjemiddag, här har närmare 40 personer samlats för att få sig en bit mat. En sak har de alla gemensamt – de är grannar och medlemmar i föreningen Kollektivhuset Södra station.

- Vi bor i en bostadsrättsförening där man även kan välja att gå med i en kollektivhusförening och på det sättet bli en del av matlaget och den övriga gemenskapen i huset, berättar Anna Starbrink som bor i huset tillsammans med sin man Jonas Förare och barnen Hugo, 12 år och Maj, 10 år.

Familjen äter middag i kollektivhusets matsal så gott som varje vardag. Två gånger i månaden, 2,5 timme varje gång, arbetar de själva i köket. Då skriver de upp sig för någon av sysslorna som matlaget förväntas göra. Det kan handla om allt från förberedelser till matlagning, diskning eller att ta emot gästerna och pricka av dem på listan. Men när Anna och Jonas flyttade till lägenheten för sju år sedan visste de faktiskt inte att de hade flyttat till ett modernt kollektivboende.

- Vi hade väl sett det i prospektet som hastigast men inte tänkt närmare på det. Det var först efter ett år, när jag kom i kontakt med en granne som sa att vi borde gå med i matlaget, som vi upptäckte hur bra det är. Vi gick dit en kväll och åt middag och kände direkt att det var helt rätt för oss, säger Anna.

När Anna Starrbrink och Jonas Förare flyttade till lägenheten för sju år sedan visste de inte att de hade flyttat till ett modernt kollektivboende.
Anna Starrbrink är del i veckans matlag och får hjälp av Erik att bära grytan till serveringen av kvällens middag.Foto: Stina Stjernkvist/TT

Det bästa med matlagen är, förutom den sociala biten, att de slipper stressen kring att planera, handla och laga mat varje vardagkväll. Dessutom är det en stor trygghet för barnen att ingå i ett större kollektiv, menar Anna och Jonas.

- Det är både socialt och tryggt att bo som vi gör. Man bygger ett nätverk av människor som man litar på och barnen får flera bra och trygga vuxenrelationer. Det har hänt att jag har ringt hem till Hugo och Maj ibland när jag är sen hem från jobbet och sagt att de kan gå ner och börja äta själva. Det är aldrig några problem för det finns alltid någon som de känner i matsalen, berättar Jonas.

Anna, som själv har provat på "riktigt" kollektivboende i villa när hon var i 25-årsåldern, håller med och säger att hon tycker att den här formen av kollektivboende är idealet för henne och familjen i den livssituation de är i just nu.

- Jag gillade även den formen av kollektivboende, där alla bodde i samma hus och delade på det mesta. Men just nu är det här en perfekt avvägning för oss. Vi får både de gemensamma delarna och allt positivt kring det, men har samtidigt vår egen lägenhet där vi bor.

Anna Starrbrink lägger maten som blivit över i matlådor. De fryses in och sedan kan de boende köpa med sig maten som lunchlådor.Foto: Stina Stjernkvist/TT

För att finansiera matlaget sätter varje familj in en summa på ett konto varje månad. Pengarna räknas av vid varje måltid. Kostnaden är modesta 33 kronor för vuxna, 20 kronor för ungdomar och 12 kronor för barn. Gäster är hjärtligt välkomna och betalar då 36 kronor för ett mål mat. All mat som blir över läggs i lunchlådor som fryses in och säljs för 25 kronor styck.

Men trots att maten är kärnan i kollektivhuset innefattar den kollektiva gemenskapen så mycket mer. I föreningen finns gemensamma lokaler som barnens kuddrum, dit många av de yngre matgästerna gärna smiter in när föräldrarna tar sitt kaffe på maten. Här finns också en välutrustad snickarverkstad, ett musik- och rörelserum och ett fint pysselrum där man kan måla och skapa. Allting är öppet och tillgängligt för föreningens medlemmar.

- Vi har lånat rörelserummet flera gånger vid barnkalas och när barnen var yngre var det perfekt att gå ner hit till pysselrummet om de ville måla eller pyssla, sådant som kräver lite mer yta och som kladdar en del, säger Anna med ett leende.

Annas och Jonas kollektivboende arrangerar allt från sommarfester och pubaftnar till yogaträffar och filmkvällar. Och så äter man tillsammans såklart.Foto: Stina Stjernkvist/TT

I ett hörn utanför matsalen finns en byteshörna. Här kan medlemmarna lämna och hämta allt från urvuxna skridskor och vinterjackor till utlästa böcker eller husgeråd som inte längre behövs.

- Jag vet inte när vi köpte ett par skridskor senast, säger Anna och berättar att hon gärna lägger ner utlästa böcker här och tipsar om dem på föreningens Facebooksida.

Och hur är det då med fester och andra arrangemang i kollektivhuset? Jodå, det är en mycket aktiv förening även när det gäller den typen av aktiviteter. Anna och Jonas räknar upp allt från glöggmingel och luciafirande till sommarfester med massor av god mat. Uppsluppna pubaftnar och yogaträffar samt poesi- och filmkvällar arrangeras också.

- Det är väldigt socialt att bo så här. Vi har fått flera goda vänner genom matlaget och kollektivhuset. Jag tror vi umgås mer med våra grannar än de flesta som bor i lägenhet i Stockholms innerstad, säger Jonas.

Anna håller med och tillägger:

- Genom att bo som vi gör har vi lärt känna personer som vi förmodligen aldrig skulle ha kommit i kontakt med annars. Här bor så många olika slags människor i flera olika generationer. Det blir ofta livliga middagsdiskussioner och det gillar jag!

Karin Cedronius/TT

I kollektivet finns även en byteshörna.

Fördelar med att bo i kollektivhus

+Enklare vardag när man slipper tänka på matinköp, matlagning och disk varje dag.

+Mer varierad mat och billigare matkonto än om man ska laga all vardagsmat själv.

+Det är socialt och tryggt när man lära känna sina grannar på ett djupare plan.

+Både barnen och de vuxna får ett bredare nätverk av människor runt sig.

Källa: Anna Starbrink och Jonas Förare.

Kollektivets byteshörna kan också fungera som lekrum.Foto: Stina Stjernkvist/TT

Så funkar Kollektivhuset Södra Station

Alla som flyttar in i huset erbjuds att gå med i föreningen Kollektivhuset vars hjärta är matlaget. Varje vardag under skolterminerna lagar ett matlag middag som serveras i den gemensamma matsalen mellan klockan halv sex och sju. Cirka 70–90 portioner per dag brukar gå åt. Alla medlemmar förbinder sig att jobba minst fem timmar per månad, uppdelat på två tillfällen. Huset har även flera gemensamma lokaler och man ordnar ofta gemensamma aktiviteter.

Efterlysning!

Bor du i Västmanland och lever i ett typ av kollektiv? Hör av dig till [email protected]

I kollektivet finns även en byteshörna.Foto: Stina Stjernkvist/TT
I kuddrummet hoppas det vilt.Foto: Stina Stjernkvist/TT
Rörelserummet har här förvandlats till en fotbollsstadion.Foto: Stina Stjernkvist/TT
I pysselrummet kan man måla och kladda över en större yta än hemma i lägenheten.Foto: Stina Stjernkvist/TT

Mer läsning

Annons

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!