Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bostjärnan-vd: Bostadsbristen i Västerås kan inte skyllas på ovilja från fastighetsföretagen

Individ och familjs ledningsgrupp skriver om bostadsbristen i Västerås.

Det handlar inte så mycket om bostadsmarknaden i stort utan mera om de personer och hushåll som av olika skäl har svårighet att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden.

Stadens privata fastighetsägare är enskilda företagare som på ett mycket ansvarsfullt vis har samarbetat med Västerås stad under många år rörande de bostadssociala frågorna. Samarbetet har varit unikt och utgjort goda exempel för liknande samarbets-projekt i andra städer i landet.

Orsakerna till att det nu blivit svårare med bostäder till den här marknadssektorn kan vara flera, men ett är säkert: det beror inte på ovilja från de privata fastighetsföretagen.

Eftersom fastighetsföretagandet är en affärsmässig verksamhet som vilken annan näringsgren som helst är det kundernas värderingar och önskemål som i allt väsentligt är kompassen för utvecklingen i branschen. Av löpande kundundersökningar framgår det tydligt att trygghetsfaktorerna är återkommande frågor som ökar i betydelse vid kundernas värdering av kvalitén i boendet.

Kunderna till våra hyresbostäder i Västerås kommer från alla samhällssegment, vilket innebär att en hel del arbete inom våra förvaltningar går ut på att få väl balanserade samspel i våra områden. Vi har redan kunder från alla de sociala grupper som nämns i artikeln, unga vuxna som nyligen flyttat hemifrån, människor som nyligen separerat, människor som både är och tagit sig ur besvärliga livssituationer, nysvenskar samt människor som är beroende av försörjningsstöd. Någon segregation är det definitivt inte tal om i våra bostadsområden.

Vid det här laget borde vi alla vara överens om att de bostadssociala frågorna inte är en fråga för ägare av hyreslägenheter utan är en angelägenhet för oss alla i skattekollektivet. Att kalla på mera hyreslägenheter för det sociala ändamålet är kanske inte den rätta medicinen.

Hyresrätten är den boendeformen som har den mest omfattande servicenivån och kostar därför mest pengar att bo i. Jag menar att det kan vara fel att ha som utgångspunkt att de hushåll som har de minsta ekonomiska resurserna skall bo i den mest kostsamma boendeformen.

I det här perspektivet framstår det allt tydligare att hyresrätten kanske inte är den lämpligaste formen för bostadssociala placeringar. Enligt min mening är både egnahem och bostadsrätt bättre alternativ där också kommunen i större utsträckning än i dag kan styra de sociala placeringarna genom att köpa in sådana bostäder och upplåta dem med särskilda avtal.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel