Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

BUP missade diagnos – sonen stämplades som lågbegåvad

Malin Karlssons son fick tidigt diagnosen adhd och blev stämplad som lågbegåvad. Inte förrän nu, vid 16 års ålder, har han fått diagnosen språkstörning, ett begrepp få känner till.

Annons

– Jag önskar bara att vi fått veta det tidigare, säger Malin Karlsson.

– Han är rolig, glad, omtänksam, slö – en typisk tonåring, säger Malin Karlsson när hon beskriver sin son.

Språkstörningen gör dock att han har svårt att göra sig förstådd, att kommunicera i stora grupper och hänga med på lektionerna, speciellt när läraren pratar snabbt.

– Det vet man ju själv om man skulle lyssna på någon som pratar exempelvis grekiska, hur länge skulle du orka koncentrera dig? säger Malin Karlsson.

På grund av sina koncentrationssvårigheter skickades han till BUP som bland annat gjorde ett intelligenstest. Det visade att han låg över medel.

Han fick diagnosen adhd och recept på ritalin. Men problemen kvarstod och blev värre med åren. BUP testade hans intelligensnivå vid ytterligare två tillfällen och för varje gång blev hans resultat sämre.

– Han var fortfarande normalbegåvad men det gick ner, säger Malin.

Under hela grundskoletiden har skolpersonal kämpat med att hjälpa men inte nått fram. De har inte vetat vad problemet är. Nyligen väcktes frågan om det kunde röra sig om dyslexi.

Det var då logopeden Kerstin Hill Svensson gjorde en språkutredning och tittade på alla tidigare utredningar och intelligenstester och insåg att det var något annat.

– Han fick göra ett intelligenstest man har för dem som inte har ett bra språk och då visade det sig att han ligger jättehögt. Han skulle kunna bli ingenjör om han ville, säger Malin.

– Det är skönt att veta men ändå jobbigt. Språkstörning låter inte så trevligt, det har en negativ klang, säger Malin.

Har han gått miste om saker på grund av det?

–Ja, han har undvikit idrottssammanhang, stora grupper.

– Han har känt sig missuppfattad, att andra inte förstår. Han har haft svårt att bygga upp en självkänsla. När man inte förstår vad som sägs, då mörkar man det, säger Malin Karlsson, som ser fördelar med att ha diagnosen på papper.

–Nu kan han helt plötsligt söka till ett vanligt gymnasium.

Enligt logopeden Kerstin Hill Svensson är språk- störning en svårare diagnos att leva med än dyslexi.

– Det har större konsekvenser. En dyslektiker kan undvika att läsa, men en språkstörning påverkar hela livet, både vardag, skola och arbete, säger Kerstin Hill Svensson som menar att okunskapen i samhället kring språkstörning fortfarande är stor.

– Man kallar det för något annat, svag begåvning, lathet eller annan diagnos.

I höst ska skolpersonal utbildas att upptäcka språkstörningar,   läs här. 

Annons