Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

C: Ska dopet vara ett krav för medlemskap?

Har sedan barnaåren en nära relation till Svenska kyrkans verksamhet där min far Arne var biskop, först i Härnösand och sedan här i Västerås stift. Är idag ordinarie ledamot i Västerås kyrkofullmäktige samt ersättare i kyrkomötet.Jag ser Svenska kyrkan med dess territoriella församlingar, vilka definieras av att de består av ett bestämt geografiskt område (territorium), och dess medlemmar som de stora möjligheternas kyrka!

Samhälls- och kulturengagemanget som Svenska kyrkan står för är omfattande och talar sitt tydliga språk. Exempelvis är Svenska kyrkan Sveriges största medlemsorganisation med cirka 6,5 miljoner medlemmar. Från 1996 är medlemskapet i Svenska kyrkan kopplat till dopet på så sätt att det är genom att döpas eller att man meddelar att dop önskas, så kallad "i avvaktan" på dop i Svenska kyrkan som gäller. Innan 1996 gällde att barn vars föräldrar var medlemmar i Svenska kyrkan per automatik blev medlemmar. 1996 var Svenska kyrkan fortfarande en statskyrka.

Det är dock olyckligt om det i vissa fall är så att dessa krav på enskild viljeyttring för medlemskap utestänger många nyfikna, tveksamma och även anonymt kristna som finns i Västerås stift och i hela landet. Det går att konstatera att frågan om medlemskap kopplat till dopet hör intimt samman med, och utifrån vilket perspektiv man intar och utgår ifrån! Jag menar, är det utifrån ett teologiskt religöst perspektiv eller utifrån en rättslig synvinkel man utgår ifrån?

Alltså rättslig i den meningen att medlemskapet i Svenska kyrkan bygger på en enskild människas viljeyttring, till att vilja döpa sig. Att det är en inträdesbiljett och förutsättning för medlemskap. Det kan i så fall lätt leda till att man kommer ifrån tanken på dopet som nådemedel. Det kan gälla både dopet och till viss del även nattvarden.1996 års ändrade medlemsförutsättningar kan ses utifrån perspektivet om Svenska kyrkans ändrade förhållande till staten, en slags övergång tycker jag att man kan säga. Skilsmässan från staten ägde rum år 2000.

Dopet har haft och har stor betydelse. Och jag tror också att dopet fortsättningsvis kommer att ha en grundläggande stor betydelse i Svenska kyrkan. Men om kravet för medlemskap är att antingen döpa sig eller anmäla att man avser att döpa sig, så tror jag det är väsentligt att vi påminner oss om att dopet i sitt ursprung är mer ämnat som ett Guds nådemedel än som ett trosbevis och inträdesbiljett till organisationen Svenska kyrkan! Det vill säga, dopet liksom nattvarden är inte en förutsättning och krav för att ingå i Kristi kyrka. Ska det då vara så att en av Guds nådemedel, dopet är en förutsättning för att ingå i organisationen Svenska kyrkan?

Ja, då är det desto viktigare att på alla plan jobba för och medverka till att vår svenska kyrka inte uppfattas som en föreningskyrka, utan istället bibehålla och utveckla territorialförsamlingstanken i en modern, mångfaldig och långsiktigt hållbar svensk kyrka.

För om inte alla som ingår inom de geografiskt uppbyggda församlingarna i hela vårt stift och land inkluderas i en svensk folkkyrkotanke, ja då har vi i så fall ingen folkkyrka! Det är detta jag menar med att Svenska kyrkan är de stora möjligheternas kyrka. Grundförutsättningar finns för att inkludera alla.

Mikael Palmqvist (C)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel