Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Chefredaktören: "Är det rimligt att lita på en sådan osäker metod?"

En dag är inte mycket i en människas liv. För Ali Nourozi riskerar en enda dag att vara avgörande och få fruktansvärda konsekvenser. Nu ska han utvisas till Afghanistan, detta efter att Migrationsverket ändrat hans ålder. Med en enda dag.

I dag inleder Norrtelje Tidning en ny artikelserie. Den handlar om åldersbedömningar, en metod som blivit allt vanligare för att bedöma åldern på flyktingar som själva inte vet hur gamla de är – eller som saknar papper för att bevisa sin verkliga ålder.

Det finns ingen medicinsk metod som exakt kan fastställa en persons ålder, men det finns flera metoder som kan uppskatta en persons ålder. Exempel på det är röntgen av visdomständer, handleder och knäleder. Men hur tillförlitliga är egentligen dessa metoder? Flera experter inom juridik och medicin menar att felmarginalen kan vara så stor som tre till fem år.

Ali Nourozi, som du kan läsa om på torsdag, är ett exempel på en flykting vars fall är uppseendeväckande. Han har levt på flykt sedan han var 14 år gammal. Han flydde först från Afghanistan tillsammans med sin mamma och lillebror. Därefter gick flykten till Turkiet. Familjen splittrades under flykten. I september 2015 kom han ensam till Sverige och sökte asyl. Han drömmer om att arbeta i byggbranschen och var glad över chansen att börja på byggprogrammet i Hallstavik. Nu lever han i ovisshet. Han har fått beskedet att han ska utvisas till Afghanistan.

De tidigare uppgifterna om att han var född 1 december 1998 ändrade Migrationsverket under asylprocessen. Med en dag. Hans nya födelsedatum skrevs till 30 november 1998, vilket innebar att han var exakt 18 år när beskedet om utvisning kom. På vilka grunder fattade Migrationsverket det beslutet? Det finns ännu inga svar på det, men det är en fråga som kräver svar.

Familjen Khawari utsattes för hat och hot och flydde också från Afghanistan. Asylprocessen har varit lång. Efter tre år har Migrationsverket ifrågasatt barnen i familjens syskonskap – och dessutom skrivit upp barnens åldrar så att de nu påstås vara födda inom ett halvår av varandra, hur nu detta skulle kunna vara möjligt.

I migrationsdebatten påstås ofta att många ensamkommande flyktingbarn ljuger om sin ålder. Få ställer frågan hur rättssäkert Sverige egentligen är för de flyktingar som kommer hit. Om Ali Nourozi hade valt att ljuga kanske hans situation hade varit bättre än den är just nu. Det är sorgligt och allvarligt i sig.

Norrtelje Tidning har tittat närmare på denna problematik,

Vi pratar bland annat med Fredrik Thamsen, specialist i rättsmedicin och före detta rättsläkare på Rättsmedicinalverket i Uppsala. Han har räknat ut att den sammanvägda risken att barn nära 18 år felklassificeras som vuxna kan uppgå till hela 19 procent med den metod som används i Sverige.

Är det verkligen rimligt att man kan lita på en sådan osäker metod?

Följ med i vår artikelserie – och den debatt den kommer att skapa.