Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De högsta västeråsarna är Arvid och Olga Engbom. De bor alldeles intill det ställe på Pettersberg där urberget går fram i dagen på 56 meters höjd.

Annons

2 augusti 1971.

Paret har bott på samma ställe sedan 1930, fast på den tiden i en stuga vid Sotargatan.

1967 gav de upp arbetet med stugan och flyttade in på tredje våningen i det nya hyreshuset på Jakobsgatan - bara ett 50-tal meter från den gamla stugan!

Västerås högsta berg ligger vid Svanå - Väggberget, 107,5 meter. Men i själva staden är Pettersberg högst med 56 meter alldeles intill Trollbackskolan.

Där har Arvid och Olga Engbom bott sedan 1930 - först i en stuga vid Sotargatan, och nu sedan 1967 på Jakobsgatan 33, tredje våningen med utsikt över sjön - alldeles ovanför den gamla tomten. Stugan stod kvar till 1969, nu står en modern villa på tomten.

- För inte så länge sedan fanns det bara skog häruppe på Pettersberg, säger Arvid Engbom.

- Vi hade bärmarker utanför stugdörren, lingon och blåbär led vi aldrig brist på. Och vilka kantarellställen det fanns här uppe. Inte långt härifrån fanns det också en tennisbana. Nu är det bara villor där.

- Varje morgon och kväll brukade vi spela tennis, minns Arvid Engbom.

Höghusen kom

1961 byggdes de första höghusen. Trafiken på Sotargatan ökade. Det kom allt fler människor till Pettersberg.

- Man kunde inte få vara ifred för dem, säger Arvid Engbom.

- Barnen från höghusen snattade frukt och kastade sten, trafiken väsnades och naturen runt om försvann. Det blev så konstigt med all bebyggelse. Göken som vi hört varje år sedan 1930 kom inte tillbaka. Älgen visade sig inte mer. Det hände en gång att det kom en älgtjur fram till stugan när barnen var ute.

Fin luft

1967 beslut makarna Engbom att göra slag i saken. En lägenhet i det nybyggda hyreshuset på Jakobsgatan 33 blev ledig, och de lyckades komma först i kön.

- Visst var det vemodigt att ge upp den gamla stugan och trädgården. Särskilt som trädgårdsodling alltid varit det stora intresset, men vad skulle vi göra? Staden växer fram över en, det får man ta som det kommer.

- På sätt och vis är det friare här i hyreshuset också, säger Arvid Engbom.

Man är inte så bunden av olika sysslor som man var nere i stugan. Och man är mera oberoende av väder och grannar.

Luften är fin här uppe på Pettersberg - det var tur vi kunde bo kvar.

Makarna Engbom fyller båda 77 i år. De cyklar och går dagligen till staden och tillbaka uppför backarna!