Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: AI kräver en bredare diskussion

Annons

addAI.org och Novus presenterar en ny undersökning av 1 000 svenskars syn på en framtid med artificiell intelligens (AI). Resultaten stämmer till eftertanke.

Automatisering, maskininlärning och AI är heta frågor just nu. Men hur ser den svenska allmänheten på AI-utvecklingen? Vår undersökning visar att 70 procent av svenskarna inte tror att tiden på jobbet kommer att förändras nämnvärt till år 2030, medan en av fem tror att vi kommer att arbeta mindre. I åldrarna 18–29 år är siffran en av tre. 58 procent menar också att utbildning blir viktigare i framtiden, vilket kräver satsningar på fort- och vidareutbildning.

I dag finns AI-system med mänskliga kommunikationsfärdigheter för enklare samtal. Svenskarna tycker att det är mycket viktigt att veta om det är en dator (artificiell röst) eller en människa man hör i mobilen – i kontakten med exempelvis med kommuner och regioner.

Varannan person i åldrarna 65–79 tycker att detta är mycket viktigt, jämfört med drygt var tredje 18–29-åring. Därtill anser fler män (20 procent) än kvinnor (14 procent) att det var ganska oviktigt att veta om det är en människa eller maskin de kommunicerar med.

Sju av tio tror att det inom en tioårsperiod är mycket eller ganska sannolikt med en större hackerattack mot sjukvården där det läcker ut en stor mängd digitala patientjournaler på nätet. Människor verkar också tro att man ”vill men inte kan” bygga säkra IT-system.

Vid myndighetsbeslut litar svenskarna mer på en mänsklig handläggare än till enklare beslutsstödsystem.

Gällande känsliga personuppgifter litar en fjärdedel vare sig på staten eller privata företag, samtidigt är tilliten till staten nästan tre gånger större än till privata företag – men tilliten är inte hög (41 procent).

Vid myndighetsbeslut litar svenskarna mer på en mänsklig handläggare än till enklare beslutsstödsystem. Överlag är yngre personer, med längre utbildning och bosatta i större städer, mer positiva till AI.

Enligt hälften av svenskarna ska AI-algoritmer vara transparenta och omfattas av offentlighetsprincipen, medan en av tio inte tycker det. I en framtid där AI har slagit igenom ser 9 procent ett mer demokratiskt Sverige framför sig, och nästan dubbelt så många ett mer odemokratiskt.

Fyra av tio tror inte att AI kommer ha någon större effekt på demokratin. Samtidigt förväntar sig tre av fyra svenskar mer övervakning och en av fyra att det blir svårare att lita på fakta och nyheter. Resultaten pekar på att AI är och alltmer är och blir en demokratifråga.

Många ser AI som lösningen på en rad samhälleliga utmaningar, andra ser problem och utmaningar. Sverige är uppdelat mellan de som känner oro och de som inte gör det när de tänker på framtiden med AI.

I undersökningen ställdes frågan om oro för AI till hälften av deltagarna som första fråga och till den andra hälften som sista fråga. Skillnaden i resultat blev stora. Från att 1 av 3 är oroliga till att öka till 1 av 2. Alltså ju mer man funderar på AI, desto oroligare blir man.

Alltså handlar AI-utvecklingen inte bara om produktivitet och teknik: AI ses som en kraft som kan förändra demokratin och samhället. Det behövs därför en bredare, mer inkluderande och mindre polariserad diskussion om AI. Att människor är oroliga är skäl nog att lyfta AI-frågan i fler sammanhang.

Jonas Stier

professor, Mälardalens högskola

Daniel Akenine

Nationell Teknikchef, Microsoft Sverige

Rebecka Cedering Ångström

Ericsson Research, doktorand, Handelshögskolan

Cecilia Magnusson Sjöberg

professor i rättsinformatik, Stockholms Universitet

Helena Blackbright

projektledare Automation Region, doktorand, Mälardalens Högskola

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel