Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Är verkligen rädsla roten till det onda?

Annons

Replik. Vikarierande ledarskribenten Gustav Eriksson menar att bilbränningarna och skjutningarna gått alldeles för långt i Västerås. Och det har han förstås rätt i. Men sedan ger han sig in på ett psykologiserande kring orsaken till detta sakernas tillstånd, och då ger han sig ut på för honom helt främmande vatten.

Våldet är en följd av hat och hatet bottnar i rädsla, resonerar han. Alltså är det rädda människor som bränner bilar. Jag tror att de som är verkligen rädda är de människor på Bäckby och annorstädes som drabbas av de kriminellas aktiviteter. Jag känner människor som bor alldeles nära garagelängorna i området, och om dessa brinner, sprider sig branden lätt till intilliggande bostäder. De människorna är om inte rädda så i alla fall väldigt otrygga.

Det kriminella beteendet börjar ofta gro i de lägre tonåren. De som kan förebygga detta är främst föräldrar, familj och skola. Åtminstone de förstnämnda har alltför ofta abdikerat och har ingen koll på vad deras barn har för sig. Deras ledarauktoritet är redan förlorad.

Vidare tycker ledarskribenten att politikerna måste ”snabbt se till” att polis och övrigt rättsväsende får den kapacitet de behöver. Ja, även om nu politikerna kan göra sitt för att ge poliserna en bättre arbetsmiljö och bättre anställningsvillkor, så tar det ändå ett antal år att numerärt förstärka poliskåren. Det borde väl ändå en ledarskribent i VLT känna till.

Ulf Hedman

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel