Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Biobränslen ger stor klimatnytta i dag och ännu större i framtiden

Replik på inlägget "Biobränslet ökar utsläppen – löser inte klimatkrisen", vlt.se den 22 september.

Harry Franks argument om biobränslen håller inte. Biobränslen är förnybara och klimatneutrala. Sveriges stora användning av biobränslen i fjärrvärmeverk, industrier och transporter har minskat våra utsläpp av fossil koldioxid, och ger mycket stor klimatnytta.

I framtiden kan klimatnyttan bli ännu större när tillämpar så kallad bio-CCS i våra kraftvärmeverk och skapa ”negativa utsläpp”, dvs binder in koldioxid från atmosfären via växtligheten och efter att ha använt energin sedan avskiljer koldioxiden för långtidsförvaring i berggrunden. En mycket mer miljövänlig långtidsförvaring än den långtidsförvaring som krävs för kärnkraftens plutonium.

Den svenska skogen växer 120 miljoner skogskubikmeter varje år, men vi avverkar bara omkring 90 skogskubikmeter av den tillväxten. Virkeslagret i skogen växer därför konstant. Det innebär också att skogen netto binder in koldioxid varje år. Den totala tillväxten av biomassa är omkring 160 miljoner ton, räknat som koldioxid. Lagret växer med omkring 42 miljoner ton koldioxid varje år.

Samtidigt använder vi stora mängder biomassa till förnybara produkter som kan användas i stället för fossila produkter och metaller. Trä till hus och möbler, papper och kartong, textilfibrer med mera. Vid avverkningarna och vid tillverkningen bildas stora volymer restprodukter och avfall: grot och ris på hyggen och vid gallringar, spån, flis, bark, svartlut i massabruken, tallolja osv. Alla de här biprodukterna kan användas som energi. Mycket utnyttjas redan i dag, men det bildas också stora volymer ris och stubbar på våra hyggen som ruttnar till ingen nytta, men släpper ut koldioxid vid nedbrytningen. Här finns en potential att öka uttaget av bioenergi.

EASAC (European Academies Science Advisory Council), som Harry Frank hänvisar till, hävdar att användning av biobränslen är sämre än att använda kol, eftersom det släpps ut koldioxid vid förbränningen, och att det tar 70–100 år innan träden växt tillbaka igen. Det kallas ”kolskulden”.

Bioenergi är i dag Sveriges största energislag och står för 38 procent av energianvändningen.

Argumentet är ovetenskapligt, eftersom man bara ser till en enskild avverkning, inte till hela skogen. Som vi redan konstaterat växer skogarna i vårt land mer än vi avverkar. Det finns därför ingen kolskuld. Det finns i stället en ökande ”koltillgång” i våra skogar.

Vi ska naturligtvis öka insamlandet av grenar, ris och toppar som blir över när vi avverkar skog för att producera värme, el och drivmedel. Enligt Naturvårdsverkets rapport ”Bioenergi på rätt sätt”, kan vi ta ut väsentligt mer biobränsle ur skogen och samtidigt bevara biologisk mångfald.

Bioenergi är i dag Sveriges största energislag och står för 38 procent av energianvändningen. Bioenergi är den största anledningen till att Sverige lyckats bra med klimatpolitiken. Svensk skog lagrar in mer koldioxid varje år än vad vi släpper ut när vi använder bioenergi. Därför är ökad bioenergiamvändning en lösning för klimatet.

Gustav Melin

Vd Svebio

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel