Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Coronakrisen hotar biologisk mångfald

Människans rovdrift på naturen är en av orsakerna till att coronapandemin uppstod. Nu hotar krisen livsviktiga insatser för att rädda biologisk mångfald. Vi måste ta lärdom och bygga en bättre värld för både människor, djur och natur efter corona.

Covid-19 uppkom sannolikt genom smittspridning från vilt djur till människa. Ett resultat av hur människans rovdrift på djur och natur hotar vår egen existens.

I maj 2019 släppte den mellanstatliga vetenskapspolitiska plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) en rapport som visade att över en miljon arter hotas av utrotning – många inom det närmaste årtiondet. Detta är nära kopplat till staters och storföretags ohållbara användning av naturresurser.

På flera håll i världen är livsmedelsförsörjningen akut hotad. I östra Afrika riskerar bönders skördar missväxt, då de kraftigt utarmade markerna har drabbats av översvämningar och invaderande gräshoppssvärmar.

Dystra exempel från andra länder visar hur natur och skogar skövlas för att bereda plats för ensidig odling av oljepalm, sockerrör och soja. Småskaliga jordbrukare och urfolk som ofta lever i harmoni med sin natur, trängs ut från sin mark. Människor som vägrar tvångsförflyttas, hotas eller i värsta fall mördas, visar en färsk rapport från We Effect.

Världens livsmedelsproduktion är helt beroende av ekosystemtjänster kopplade till biologisk mångfald, som fertila jordar och pollinering. Allt hänger ihop, med en skör tråd. Maten vi äter är beroende av den biologiska mångfalden. Hållbart jordbruk, som samverkar med natur och djur, spelar därför en central roll för jordens och mänsklighetens framtid.

Ett bra exempel på hållbar matproduktion är agroforestry, där träd planteras med grödor. En småskalig bonde kan på sin gård producera exempelvis mango, kaffe, bönor, timmer, honung och foder för mjölkkor. De bönder som Vi-skogen samarbetar med minimerar sina risker genom att satsa på många arter, samtidigt som träden bidrar till ren luft och mer näringsrika jordar. Den biologiska mångfalden bevaras och jordbrukets produktivitet ökar på samma gång. Ett hållbart ekosystem har skapats.

Men för att agroforestry och andra hållbara sätt att producera mat ska få ett brett genomslag krävs kunskapsutveckling och politiskt stöd både på lokal, nationell och internationell nivå. Vi behöver en debatt om hur vår mat produceras och se till att alla människor i värdekedjan, från gård till bord, är delaktiga och tar ansvar.

År 2020 skulle bli superåret för biologisk mångfald i den globala politiken, inte minst genom FN:s konferens om biologisk mångfald i Kina. Ett genombrott väntades i förhandlingarna kring de globala målen för jordens ekosystem. Coronakrisen skapar nu stora förseningar för det livsviktiga arbetet. Samtidigt ökar risken att klimat, miljö och biologisk mångfald sätts på undantag när världens regeringar lägger fokus på stimulanspaket och makroekonomisk återhämtning.

Förlusten av biologisk mångfald är en av vår tids stora ödesfrågor. Politiker och makthavare måste agera nu för att vända trenden. I återhämtningen efter coronapandemin måste världens ledare bidra till att bygga en bättre, hållbarare och mindre sårbar värld. Det skyddar oss också mot nya pandemier.

Eva Åberg, verksamhetschef Vi-skogen

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel