Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Den vinstdrivna marknadsskolan måste bort

Sverige tillåter som enda land i världen aktiebolag att driva skolor (”friskolor”) på skattemedel, och med obegränsade vinstuttag. Varför är det en så dålig idé? Jo, ett aktiebolags syfte är att ägarna ska ges vinstutdelning och värdeökning på sina aktier. Detta framgår av 3 kap. §3 Aktiebolagslagen. Syftet med en skola är däremot att elever ska ges kunskaper och gemensam värdegrund samt främja elevers utveckling och lärande, enligt §4 i Skollagen.

Friskolereformen genomfördes 1992 under den borgerliga regeringen Bildt och använde valfriheten som ett verktyg för att öppna upp skolan för kommersiella intressen. Många var då positiva till tankar om valfrihet och såg reformen som en möjlighet till en mångfald av olika profiler och pedagogiska metoder. Men det gjordes inga konsekvensutredningar och det genomfördes ingen försöksverksamhet.

I dag ser vi hur förhoppningarna kommit på skam. Vi kan konstatera att vi fått ett system med stora brister. Jättelika friskolekoncerner har köpt upp mindre aktörer, och de kommersiella intressena har kommit att bli överordnade. Friskolekoncernerna genererar vinst bland annat på att välja studiestarka elever, ha fler elever per lärare, lärare med lägre utbildning, sämre lärarlöner och färre specialpedagoger.

Om en skola inte ger tillräckligt mycket vinst så kan ägaren välja att ansöka om konkurs, vilket har hänt flera skolor.

Academedia och Internationella engelska skolan gjorde tillsammans vinster på drygt en halv miljard kronor förra året, varav en ansenlig del delades ut till aktieägarna. Syftet med svensk skola ska inte vara att generera vinst till aktieägare. Varenda krona behövs i undervisningen.

Om en skola inte ger tillräckligt mycket vinst så kan ägaren välja att ansöka om konkurs, vilket har hänt flera skolor. När John Bauergymnasiet till exempel gick i konkurs 2013 drabbades 10 500 elever på 30 olika skolenheter och kommunala skolor måste då bereda plats åt dessa elever. Sådant är inte acceptabelt.

Att driva skola är inte att driva vilken affärsverksamhet som helst. En elev är inte en ”kund”. En utbildning är inte en ”produkt”. En elev kan inte reklamera och få tillbaka en avbruten eller misslyckad utbildning. Skolan har ett ansvar över barns framtid, hanterar miljontals kronor i skattepengar och har myndighetsstatus.

I år (2020) har utredningen ”För en likvärdig skola” satt fart på debatten. Fler och fler, även borgerliga aktörer, har insett att kommersiella skolor dränerar samhällets resurser genom att dela ut skattepengar som vinst till aktieägare. Kommersiella skolor medför även undantag från offentlighetsprincipen, minskat demokratiskt inflytande, särskiljande skolval och därmed ökad segregering, glädjebetyg, absurda kösystem och en snedvriden konkurrens med kommunerna som har det slutgiltiga ansvaret om de kommersiella skolorna avvisar elever eller lägger ner sin verksamhet.

Vi vet att den svenska skolan har många andra problem att brottas med, kommersialiseringen av skolorna är naturligtvis inte det enda. Skolresultaten har försämrats redan från 1990-talet. Problem som hänger samman med integrationen, och de kraftigt minskande skatteintäkterna till välfärden, behöver också lösas. En uppvärdering av läraryrkets status behövs.

Vi behöver en likvärdig skola för alla barn. Men systemet med kommersiella skolor står i vägen för de radikala åtgärder som behövs. Det får vara slut på experimentet att använda skolan som arena för vinstsyftande aktiebolag.

Vi vill ha svar från våra politiska partier – vad tänker ni göra för att skapa en likvärdig skola för alla barn, en skola fri från vinstintressen?

Jan Gustafsson

Helena Gustafsson

Bengt Nilsson

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel