Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Det finns många missuppfattningar om ambulansflyg

Okunskap är inget att skämmas över – ideologiskt inbitenhet och intentionen att sätta sina egna intressen över samhällets nytta är det mycket väl.

Då det fortfarande finns skrämmande många missuppfattningar om sjukvård och ambulansflyg tänkte jag försöka förklara:

Jag är specialistläkare inom akutsjukvård, anestesi och intensivvård och har arbetat bland annat som Intensivvårdsläkare åt flygambulansen och på ambulanshelikopter. Just nu arbetar jag som frilansanestesiolog lite varstans i Sverige och Norge. Jag flyttade till Västerås för drygt 1,5 år sedan just för flygplatsens skull. Då jag även är pilot och ägare av ett veteranflygplan är det bara att flytta för mig igen när flygplatsen läggs ner.

Just i skrivande stund sitter jag i Narvik och är narkosjour. I går kväll fick vi in en 5-veckorsgosse på intensiven som behövde behandlas omedelbart. Vi i Narvik initialbehandlade och sedan flögs gossen kl 01:30 från flygplatsen i Evenes med ambulansflyg till barnintensivvården i Tromsö. Liknande erfarenheter har jag från Mo i Rana och Lofoten; flygets existens i Norge är en ikkefråga – kortbanenätet skall bestå och är en del av Norges basala infrastruktur. Behövs det öppnas flygplatsen upp och patienten transporteras när som helst på dygnet på det mest skonsama sättet; Avinor avser för övrigt att fjärrstyra just hela kortbanenätet framöver och det utvecklingsprojektet som KTH erbjudit kommunen att dra igång på Hässlö med att utveckla världens första helautomatiska/fjärrstyrda flygplats är säkert något Avinor kommer vara mycket intresserad utav för deras kortbanenät.

Ovanstående är då alltså en så kallad semisekundärtransport.

Inom sjukvården skiljer vi åt primärinsatser, det vill säga en ambulans/helikopter åker patienten för att påbörja (eventuellt livräddande) behandling och sekundärtransporter där patienterna transporteras planerat mellan vårdinrättningar, det vill säga hemtransporter från specialistvård, insjuknat på annat ställe än hemsjukhuset, etcetera; däremellan finns ovanstående kategori där patienten kan stabiliseras initialt på sjukhuset men sedan behöver transporteras till högre vårdnivå som inte kan ges på det stället patienten befinner sig på. För Västerås är det hjärtkirurgi, neurokirurgi, transplantationskirurgi och den mer avancerade barnkirurgin.

Primärinsatser flygs med helikopter då det ju behöver landas hos patienten och dessa flygningar sker enligt så kallad VFR ”visuella-flyg-regler” det vill säga man tittar ut och ser helt enkelt vart man flyger, detta fungerar dagtid och nattetid men så klart bara om det är så pass bra väder att man kan se ut.

Sekundärtransporter kan flygas av båda och men för längre sträckor är flygplan det ända rimliga; helikoptrar har en hastighet på cirka 250 km/timme, flygplan minst det dubbla, helikoptrar har en räckvidd på 2–3 timmar flygplan 5 timmar och mer och priset för en flygtimme i helikopter är snudd på det dubbla som för flygplan.

Flygplan flyger i praktiken alltid efter IFR ”Instrument-Flyg-Regler” det vill säga man flyger med navigations- och inflygningshjälpmedel utan att behöva se ut mer än omedelbar vid start och landning, inflygning sker med instrumentella hjälpmedel, flygambulansen klarar det som kallas ILS CAT I, det vill säga sikt på 550 m i banans förlängning och molnbas på 200 ft (cirka 60 m), på klarspråk kan ett ambulansflyg flyga i skitväder på instrumenthjälpmedel tills man ”ramlar ur moln” cirka 15–20 sekunder före landning.

Dessa inflygningshjälpmedel och tillhörande procedurer är dyra att införskaffa, dessa finns på Hässlö (GPS-inflygningarna blev driftsatta så sent som november 2019) men inte på Johannisberg och inte på en enda helikopterplatta i Sverige. Dessutom består moln av vatten och det blir is vid minusgrader vilket effektivt förhindrar all flygning i dessa förhållanden om man inte har avisning, vilket flygplan har men inte helikoptrar (de enda helikoptrar som har avisning i Sverige är Sjöräddningen).

Sedan tillkommer alla organtransporter som för det mesta flygs av privatjet där ett team från transplantsjukhuset (i Sverige Lund, Göteborg, Huddinge & Uppsala, men det går så klart även organ ut till Europa) flygs till det sjukhuset där donatorn finns och tar med organet till hemmasjukhuset för att transplantera det in i mottagande patient. Helikopter är totalt orimligt då det går alldeles för långsamt på dessa distanser (vissa organ klarar sig inte längre än 4 timmar utanför kroppen) och det är inte riktigt rimligt att bara kunna genomföra transplantationer när det råder visuella förhållanden på hela sträckan mellan donator- och transplantationssjukhuset.

Ännu mindre rimligt hade det enligt min uppfattning varit om lillgutten ovan inte kunnat få den specialistvård han behövde bara för att det råkat vara skitväder mellan Narvik och Tromsö i går kväll.

Så att påstå att ambulansflyget på Hässlö kan ersättas med Johannisberg eller helikopter avslöjar inget annat än en häpnadsväckande inkompetens i frågan.

Kolja Gilli

pilot

specialistläkare akutsjukvård, anestesi och intensivvård

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel