Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: En likvärdig skola är en förutsättning för goda livschanser för alla barn

Replik. Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad har svarat, "Skolpolitiken kan ändras med bibehållen valfrihet", VLT den 11 januari, på vårt inlägg ”Den vinstdrivna marknadsskolan i Sverige måste bort”, VLT den 2 januari.

Haddad anser att det räcker med att lappa och laga i systemet med en marknadsskola. Han ser inga problem med att skattemedel försvinner ur den svenska skolan till aktieägare – något som Sverige som enda land i världen tillåter.

Han hänvisar till att bara en mindre del av eleverna går i friskolor. Men vinstsyftande skolor har negativa effekter oberoende av hur stor andelen är.

Lagstiftningen om skolpeng och friskolor med en mycket tillåtande etableringsrätt har skapat ett system där även kommunala skolor tvingas agera på marknadsvillkor.

Alla skolor konkurrerar om elever. Föräldrar och barn konkurrerar om skolor. Konkurrensen skapar vinnare och förlorare. Förlorarskolor får färre elever vilket betyder mindre pengar till skolan, eftersom skolpengen följer eleven. Kvar blir ofta elever med mer behov av stöd, samtidigt som den minskade tilldelningen av pengar tvingar skolan att dra ner på stödresurserna. Ett skolsystem med marknadsvillkor driver på så sätt fram en minskad likvärdighet mellan skolor.

Haddad har rätt i att det finns en socioekonomisk ersättning som varierar beroende på skolornas elevsammansättning.

OECD:s utbildningschef har gång på gång påtalat nackdelarna med friskolereformen 1992. ”Om du frågar mig när Sverige förlorade sina höga skolresultat så skulle jag säga att det hör ihop med det här skiftet, att ni började anpassa utbildningssystemet för att det skulle passa konsumenter som ska ut och välja på en marknad.” (DN 18/1 2021).

Haddad har rätt i att det finns en socioekonomisk ersättning som varierar beroende på skolornas elevsammansättning. Men det ändrar inte på det faktum att kommunerna tvingas överkompensera friskolekoncernerna. När friskolesystemet infördes fick friskolorna 85 procent av ersättningen till den kommunala skolan. I dag ersätts friskolor på samma grunder som den kommunala skolan, trots att de inte har samma ansvar och uppdrag.

Haddad bortser ifrån att det är friskolor och i synnerhet koncernskolor som Kunskapsskolan och Internationella engelska skolan som sätter mest glädjebetyg. Obehöriga lärare är också mest förekommande i vinstsyftande skolor. Dessa fakta finns dokumenterade i undersökningar (1,2).

Haddad tycker att kötid som urvalskriterium ska vara kvar, men kortas till ett år före skolstart. De som kan hänga på låset den sekund då platserna släpps får då företräde. På vilket sätt ger det valfrihet?

Haddad påstår att kommersiella friskolor skapar en större mångfald och variation. Men så har inte blivit fallet i Sverige. Erfarenheter från andra länder visar att en pedagogisk mångfald kan åstadkommas utan kommersiella aktörer.

Haddad sätter valfriheten främst och berör över huvud taget inte likvärdighet. Men han borde som liberal företrädare ta fasta på den liberala grundtanken att samhället ska ge alla människor jämlika förutsättningar. Samhället behöver säkra en bra och likvärdig skola för alla barn – inte ett konkurrenssystem som skapar förlorarskolor och därmed skolmisslyckande för många barn.

Jan Gustafsson

Helena Gustafsson

Bengt Nilsson

Fotnoter:

1) Vinst genom minskade kostnader för lärare

2) Glädjebetyg vanligast på friskolor

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel