Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Ett stort svek mot djuren

I Uppdrag Gransknings uppföljande reportage om Arlagården visade det sig att 210 gårdar fått förelägganden om brott mot djurskyddslagen bara under förra året, varav 38 mjölkgårdar som levererar konventionell mjölk till Arla. Djur har varit magra, täckta av gödsel, allvarligt sjuka och i vissa fall självdött.

Djurskyddslagen kräver att vi ska respektera djuren som individer och kännande varelser. Det är demoraliserande att djurskyddslagen får så dåligt genomslag i verkligheten. Det är ett stort svek mot djuren att dessa skandaler får fortgå. Samtidigt som de flesta djurhållare är oerhört måna om sina djur finns det uppenbarligen alldeles för många som inte är det. De omständigheter som visat sig råda på gårdarna som Uppdrag granskning granskat är helt oacceptabla och ingen kan försvara detta. Även djuren som vi människor nyttjar har rätt till goda liv och det är upp till oss alla att ta ansvar för det.

Även om politiken beslutar om kraftfulla djurskyddsregler så är ingen kedja starkare än sin svagaste länk. Dagens djurskyddslag är tydlig då det gäller respekt för djurens naturliga beteenden, att djurvälfärd ska främjas och att djurskyddslagen ska tillämpas på det individuella djuret och inte grupper av djur. Varför upprepas då dessa lagöverträdelser? 

Djurens skydd behöver stärkas. Den som döms för djurplågeri kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. I praktiken bedöms även allvarliga fall av djurplågeri ha lågt straffvärde och påföljden fastställs ofta till dagsböter och villkorlig dom, eller avskrivs om de behandlas tillsammans med brott med högre straffpåföljd. Det finns nu förslag om att införa en ny brottsrubricering i form av “grovt djurplågeri”. Om vi höjer statusen för djuren vid straffmätning och påföljd, skickar vi signalen att samhället ser allvarligt på brott mot djur. Kan det hjälpa oss att få bättre följsamhet utefter lagen? 

När otillräckliga resurser avsätts för att genomföra kontroller blir det svårt för Länsstyrelserna att sköta sitt jobb. Vi i Miljöpartiet har begärt mer medel till Länsstyrelserna för kontroller men tyvärr inte fått något gehör för det. 

När producenternas branschföreningar, LRF och Arla, försöker förklara varför de inte agerat i detta tidigare upplever vi det som att de inte tar djurskyddet på tillräckligt stort allvar. Vi ser också hur företrädare för näringen föreslår att de krav som finns på utevistelse för korna ska slopas. De krav som Astrid Lindgren och en grön opinion en gång fick riksdagen att ta beslut om.

Jordbruksverkets främjandeuppgift kring livsmedelsproducerande djur gör att det inte läggs tillräckligt fokus på arbetet med att guida djurhållarna i den riktning djurskyddslagen styr mot. Det finns en uppenbar risk att djurens intressen sätts på undantag när de står i konflikt med de näringar som myndigheten har i uppgift att främja. 

Så går det att få till ett genomförande av intentionerna i Djurskyddslagen i Jordbruksverkets regi eller krävs det en ny Djurskyddsmyndighet för att den nya djurskyddslagen ska bli verklighet för djuren?

Även om Sverige ligger långt framme i sin djurhållning utifrån ett internationellt perspektiv, så finns det helt tydligt mycket kvar att göra. Det är inte tekniska möjligheter och kortsiktiga ekonomiska intressen som ska vara styrande i hur djuren hålls. Det är vår svenska djurskyddslag.

Elisabeth Falkhaven (MP), djurskyddspolitisk talesperson

Maria Gardfjell (MP), landsbygdspolitisk talesperson

Rebecka Le Moine (MP), talesperson för biologisk mångfald

Mats Berglund (MP), talesperson för högre utbildning och forskning

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel