Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Fjärrvärme gör Västerås till en mer hållbar stad

Replik på inläggen "Europa har mycket att lära av kraftvärmeverket i Västerås", VLT den 22 mars, "Flera allvarliga invändningar mot dagens kraftvärme kan dock resas", vlt.se den 28 mars, "Biobränslet ökar utsläppen – löser inte klimatkrisen", vlt.se den 28 mars.

Debattinlägget från EU-parlamentarikern Emma Wiesner är insiktsfullt och visar att hon har en bakgrund som energiingenjör. Omställning på riktigt är sällan någon ”quick-fix”. Det är därför logiskt att Emma tar avstamp i Västerås historia, med vår då kol- och oljebaserade energiproduktion, för att relatera till var vi är i dag. Att vi lämnat den fossila eran bakom oss i Västerås är sett i backspegeln en enorm omställning. Emma jobbar nu politiskt för att hela Europa ska få samma möjlighet att lämna det fossila.

I Västerås har vi lyckats ställa om tack vare ett väl utbyggt fjärrvärmenät och kraftvärmeteknikens flexibilitet. På Kraftvärmeverket har nya återvunna och förnybara bränslen ersatt de gamla fossila. I grunden är det fortfarande varmt vatten som kommer till stadens hus som fjärrvärme, men ändå är allt helt annorlunda nu. Alla som har fjärrvärme kan vara trygga i ett de har en hållbar uppvärmning. Det är faktiskt tack vare er som hela stadens klimatmässiga fotavtryck kunnat vändas till det bättre och att lokala miljömål nås. Tack alla ni med fjärrvärme.

Argumenten från Harry Frank om att biobränslen inte löser klimatkrisen har vi bemött i tidigare replikskiften i VLT. Att biobränslen skulle konkurrera med skogens vitala funktion som kolsänka eller som substitut för cement vid byggen faller på det faktum att vi givetvis inte använder prima virke i vår energiproduktion på Kraftvärmeverket, utan restprodukter som blir över från skogsindustrin. Till stor del spill som annars hade förmultnat i skogen och släppt ut sitt bundna kol till atmosfären på det viset istället. Svebio med Skogforsk konstaterar att Svenska skogar netto binder in mer kol varje år än vad som släpps ut från förbränning av biomassa.

Trä som förnybart bränsle återskapas på omkring 70 till 100 år beroende på var det växer, medan kol i marken tar flera miljoner år på sig att bildas. Båda bidrar helt riktigt till koldioxid vid förbränning, men det är ändå en viss skillnad. Så pass att biobränslen kombinerat med koldioxidfångst (bio-CCS) anses kunna skapa negativa utsläpp. Det vill säga bidra till att plocka bort kol ur kretsloppet och därmed atmosfären. Det inom rimlig tid då klimatforskare i IPCCs specialrapport ’Global warming of 1,5°C’ ser det som helt nödvändigt i 3 av 4 klimatscenarier för att nå klimatmålen. Att inte bejaka biobränslens fördelar är att avstå möjligheter inför den klimatomställning vi står inför. Vi kan till exempel bygga hus i trä och använda det som blir över från skogsindustrin för att värma dem.

Karl-Erik Anderssons replik med invändningar mot dagens kraftvärme är omfattande. Den bygger på alternativa fakta, antaganden och förhoppningar om vad som skulle hända om vi bara slutade ”elda sopor”. Karl-Erik vill till skillnad från Harry Frank i stället öka användningen av biobränslen och riktar in sig på avfallsbränslet och att sopimporten ska upphöra. Då skulle Europa minsann lära sig och alla avfallsproblem försvinna. Närmare sanningen är att mer avfall skulle hamna i deponier utomlands, eller i värsta fall i naturen och haven. Med det resonemanget faller också tanken att vi med vår välutbyggda fjärrvärme skulle hjälpa andra länder.

Mälarenergi tillhandahåller en avfallstjänst, en behandlingsform för det som vi i samhället har valt att kasta bort. En tjänst som ger andra länder möjlighet att ställa om till en mer hållbar avfallshantering. Länder med väl utvecklad energiåtervinning av restavfall (omvandling till värme och el) har även bra materialåtervinning då de två kompletterar varandra i avfallssystemet.

Korta svar till Karl-Erik om att ”avfallsförbränningen skulle behöva bioflis för att fungera” – vi tillsätter inte flis till avfallet, vidare innehåller även biomassa fukt i samma utsträckning som avfall. Om att ”förbränningen sker vid relativt låg temperatur” – förbränning av avfall måste enligt lag hålla minst 850 grader C. Angående att vi skulle ”släppa ut gifter, stoft och nanopartiklar som hamnar i folks lungor” – vår rökgasrening är reglerad genom strikta gränsvärden, likaså vattnet vi lämnar ifrån oss. Hur framgår av vår årliga miljörapport som kontinuerlig följs upp av Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Slutligen påståendet om den ”för evigt livsfarligt giftiga flygaskan som Europa dumpar i Skandinavien” – flygaskan tas om hand genom deponi i en gammal kalkgruva på Langöya i Norge. Där stabiliseras den och området kommer återställas till ett friluftsområde.

Inget inom energiproduktion är svart eller vitt och allt har därför sina för och nackdelar. På Mälarenergi är vi stolta över de bränslen, restprodukter från skog och samhälle, vi använder och den omställning vi gjort. Vi har för den skull inte stannat upp utan jobbar alltjämt vidare för att minska vår klimatpåverkan ytterligare. Vi konverterar om gamla bergrum som en gång i tiden användes för att lagra olja till ett nytt värmelager för hetvatten. Ytterligare ett talande exempel på hur vi lämnat det fossila och gör våra leveranser ännu mer hållbara. Vi utreder också om vi kan bygga en anläggning för att fånga in koldioxid från våra processer och slutförvara den i djuphavet genom CCS-teknik. Då kan Kraftvärmeverket bli en kolsänka som tar bort koldioxid från kretsloppet och återför den dit den en gång togs upp som olja och gas.

Fjärrvärme är som sagt i grunden varmt vatten som fördelas till staden hus genom fjärrvärmenätet. Samtidigt som vi värmer Västerås producerar vi el och får ut det mesta av energin i bränslet. Enkelt, välfungerande och genialt flexibelt. För fjärr- och kraftvärmen utvecklas hela tiden och är idag helt annorlunda än för 20 år sedan. Fjärrvärme som för någon kanske känns som gammal teknik utan spets inom hållbarhet, är för oss som jobbar på Mälarenergi och Kraftvärmeverket toppmodern teknik i framkant. Vi har redan lämnat den fossila eran och har ytterligare potential att lösa klimatproblemen och bidra till ökad cirkularitet.

Jag håller med Emma Wiesner om att vi i Sverige och Västerås ska vara stolta över att vi genom att använda restavfall från skog och samhälle gjort oss av med kolet och oljan.

Magnus Eriksson

vice vd och affärsområdeschef Värme, Mälarenergi

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel