Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Ge oss service för skatten

Privatiseringen av den offentliga sektorn skulle ju ge bättre och ekonomiskt effektivare service till oss samhällsmedborgare. Blev det så? 

Att den privata servicen kunde utföras ekonomiskt effektivare har blivit solklart med tanke på de vinster ägarna kan ta ut men blev det bättre för oss medborgare? Budgivningen med lägstbjudande har ju inneburit att också den offentligt drivna servicen har tvingats göra besparingar. Sammantaget har arbetsmiljö och servicegrad försämrats för båda.

Privatiseringen mottogs med glädje av många, både personal och äldre. Den sönderbyråkratiserade offentliga servicen var både tråkig att jobba i och att få service av. Privatiseringen blev i längden inte den befrielse vi hoppats på. Men undantag finns som alltid. Nu är vi i ett läge där ingen av lösningarna i sig har åstadkommit det vi som medborgare vill ha ut av våra skattepengar. Hur ska vi tänka vidare?

Först: Vad är det som gör den offentliga sektorn så illa omtyckt? Du kan gå in på länken  https://rosatraktor.com/2017/05/01/berattelsen-om-myran och läsa. Jag är övertygad om att de flesta i offentliga organisationer, oavsett nivå, kan känna igen sig med ett plågat leende. De upplysande artiklarna och debattinläggen angående äldreomsorgen i Västerås visade tydligt på att medborgarna och personalen var missnöjda. Med tanke på svaren från tjänstemän och politiker så var de okunniga om hur situationen såg ut. Konsekvensen av den här typen av organisationsstyrning är kontraproduktiv med avseende på den utkommande produkten: god service med engagerade medarbetare och nöjda medborgare. 

För det andra: Vad fungerar? Undantagen finns i både privat och offentlig verksamhet. Kunskapen finns hos duktiga chefer och medarbetare. Det är bara att göra kunskapen allmän och sätta igång. Politiken måste sätta sig över den förlamande byråkratin. Jag ska försöka mig på att med en mycket förenklad beskrivning göra klart de linjer jag sett. 

Vi börjar med verksamhetsplanet. De som arbetar med att vara till hjälp för människor ska ha bra debfriefingsamtal med sin chef om lyckade insatser och svårigheter. I den mån det möter hinder ska de erbjudas handledning. Varför? För att behålla en professionell nivå och inte hemfalla åt personliga tyckanden och handlanden. 

Första linjens chefer ska ha som huvuduppgift att känna till arbetet på sin arbetsplats och ha kunskap om personalens styrkor och svagheter och ta arbetsgivarens huvudansvar vad gäller arbetsmiljön. De ska också ha levande arbetsplatsträffar enligt arbetsmiljölagen. Det innebär att de med den kunskap de tillsammans har ska kunna ta beslut om utbildningar och förbättringar och i tider av besparingar komma med förslag vad som är möjligt och vilka konsekvenserna blir för dem om besparingarna genomförs. Det är på den här nivån den huvudsakliga samverkan ska ske när det finns samverkansavtal. Ska de få en bra utveckling på lång sikt ska de också ha det största inflytandet på lönesättningen.

Andra linjens chefer är de som ska överblicka verksamhetens kvalitet och ekonomi och sammanställa rapporter. Överblicken över kvalitén ska främst grundas i regelbunda besök i verksamheterna. Ekonomerna ska tillhanda de ekonomiska verktygen och vara till hjälp för andra linjens chefer att göra ekonomiska utvärderingar och rapporter. De ska vara befriade från besparingsförslag. 

Den politiska nivån ska ha tydliga mål för den verksamhet de ansvarar för. Vet inte de vad de vill att medborgarna ska få ut, hur ska då de anställda veta det? Utvärderingar ska ske i första hand utifrån kvalitetsmålen. Se till att det görs bra instrument för det så att det inte blir intetsägande nöjdrapporter. Ekonomiska beslut tas utifrån den kunskapen. Om neddragningar behövs utifrån kommunens/regionens totala kostym, hämta in förslag på besparingar och konsekvenser från första linjens samverkansgrupper, sammanställda på andra linjen. Andra mellanliggande tjänstemän får hålla fingrarna i styr. Önskvärt är att förändringar i samhället som påverkar det ekonomiska utfallet ska ses med samma toleranta ögon som samhälls- och byggnadsplanerarnas felkalkyleringar. 

Ingvar Graflund

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel