Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Jag känner ingen bondeskam, jag känner stolthet

Annons

Från flygskam till bondeskam, ja mycket ska man höra innan öronen trillar av. Vi ska äta mindre kött eller rättare sagt helst bli veganer, är budskapet från IPCC-rapporten. Vi förfäras över och förundras vår höga köttkonsumtion. Varför köttkonsumtionen har ökat och mer mat slängs behöver man inte vara professor för att förstå. Lägre pris, skambilligt, och högre inkomst leder till högre konsumtion, en mycket enkel ekvation.

Så om vi tittar tillbaka, vad har egentligen hänt? På 50-talet gick 50 procent av vår disponibla inkomst till mat, att jämföras med cirka 12 procent i dag. Alltså matens värde har minskat avsevärt. En tredjedel av all tillgänglig mat i världen slängs eller förfars på annat sätt.

Jag kommer ihåg kylskåpet hos min mormor och morfar. Där sparades varenda liten rest i olika pytsar. Man kunde få en hel buffé av alla sparade slattar till slut. I dag åker nog mycket av dessa slattar i sophinken eller i bästa fall i komposten eller så får hunden sig ett skrovmål.

Jag kommer ihåg kylskåpet hos min mormor och morfar. Där sparades varenda liten rest i olika pytsar. Man kunde få en hel buffé av alla sparade slattar till slut. I dag åker nog mycket av dessa slattar i sophinken eller i bästa fall i komposten eller så får hunden sig ett skrovmål.

Vid EU-inträdet 1995 var den livsmedelsgrupp med störst prissänkning just kött med drygt 4 procent. Förklaringen till detta är att EU-inträdet innebar en direkt sänkning av köttpriserna genom en anpassning till EU:s prisnivåer. Konsumentvaror i genomsnitt hade en prisökning på 2 procent. 1996 sänktes också matmomsen.

Om man jämför indextalen för åren 1994 och 2009 så konstateras att priserna för kött ökat 4 procent och för konsumentvaror i genomsnitt 20 procent. Köttpriserna har haft en långsammare utveckling än konsumentvaror i genomsnitt. Detta beroende på konkurrensen från billigare uppfödningsmetoder i andra länder som har konkurrerat ut en stor del av den svenska produktionen.

Konkurrensen har medfört att storleken på de svenska produktionsenheterna har ökat för att klara lönsamheten, om man inte valt att istället helt sluta producera mat. Ingen gård är den andra lik, beroende på läget, storleken med mera produceras det som ger bäst lönsamhet med gårdens förutsättningar. Lantbruket producerar det marknaden vill ha eller rättare sagt betalar för. Konstigare än så är det inte.

Djuren är en viktig del i kretsloppet med sin gödsel som både ger näring till jorden och dessutom kan användas för produktion av biogas. Andra fördelar är att de bidrar till biologisk mångfald och har möjligheten att omvandla restprodukter från livsmedelsindustrin till kött.

Djuren är en viktig del i kretsloppet med sin gödsel som både ger näring till jorden och dessutom kan användas för produktion av biogas. Andra fördelar är att de bidrar till biologisk mångfald och har möjligheten att omvandla restprodukter från livsmedelsindustrin till kött.

I Sverige ligger vi i framkant både inom skog, odling och djurhållning och det ska lyftas, inte stjälpas av en global rapport. Vi får besök från andra länder som vill lära sig mer om hållbar skogsproduktion och djuruppfödning. Drygt 60 procent av vår klimatpåverkan sker genom livsmedel som produceras utomlands.

Jag känner ingen bondeskam, jag känner stolthet. Om det finns bondeskam så hur är det med konsumenternas skam? De som väljer att köpa skamligt billig mat. Eller butikernas skam? De som säljer skamligt billiga produkter. Eller medias skam som tolkar resultaten halvdant men istället borde informera om de faktiska skillnaderna. Det finns en stor kunskapsbrist hos dagens konsumenter (och uppenbarligen även hos en hel del journalister) om matproduktion och skillnader i klimatpåverkan. Här har media en hemläxa och ett jobb att göra att informera om relevant fakta lokalt och globalt.

Bra mat kostar och det ska den göra. Samtidigt måste en större del av konsumenterna ta sitt ansvar och vara beredda att betala för det också.

Jeanette Elander

Lantbrukare och ordförande Sveriges Grisföretagare

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel