Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Jobbsökare – effektiv lösning på arbetsmarknaden

Replik på inlägget "Nyanlända ska få arbete inom ett år", VLT den 13 november.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark skriver tillsammans med riksdagsledamöterna Pia Nilsson och Olle Thorell, samtliga S, att regeringen uppdragit åt Arbetsförmedlingen att införa ett intensivår för att snabba upp nyanländas väg till arbete.

Det borde väl redan nu ha varit en naturlig del i Arbetsförmedlingens etableringsprogram, vars syfte är att nyanlända så snabbt som möjligt ska lära sig svenska språket, hitta ett jobb (borde inbegripa företagande) och klara sin egen försörjning.

Skribenterna skriver att jämställdhet ska göras till en prioritering som med målmedvetenhet och uthållighet ska förverkligas. Mittåt – har det varit okej att göra skillnad på individerna utifrån kön?

Skillnaden mellan etableringsprogrammet och intensivåret består i grunden, utöver urvalet av deltagare, av ett intensivare mer fokuserat arbetssätt. Ett arbetssätt som naturligtvis borde varit kutym utan ett regeringsuppdrag, som dessutom diskuterats ända sedan januariavtalets tillkomst.

Jag har full förståelse för att politiska beslut och reformer behöver tid för att diskuteras, remissbehandlas etcetera. Men detta är ju faktiskt bara ett förändrat arbetssätt. Något som Arbetsförmedlingen, inom ramen för sitt regleringsbrev, givetvis har både ansvar och mandat för att hantera internt.

Med detta som grund hyser jag ett starkt tvivel på denna reform. En myndighet med struktur och ledarskap bestående av rutiner och manualer som stimulerar till reaktivt, administrativt beteende i stället för tillit till sina regionala/lokala medarbetares professionella omdömen, förmår inte förändra resultatet genom en kosmetisk, populistisk reform.

AF liksom all annan offentlig verksamhet styrs med manualer, rutiner, riktlinjer. Innovationer uppstår i det okända och förutsätter frihet, tillit och omdöme. Med en tillitsbaserad styrning hade etableringsinsatserna nått betydligt bättre resultat. Tro mig, jag vet. Under de år jag varit verksam i NF – Nyanlänt Företagande har jag mött så många medarbetare hos AF som velat men inte kunnat på grund av vad ovan sagt.

En mycket konkret och bevisat effektiv åtgärd är personliga besök hos arbetsgivare.

Redan 2016 borde Arbetsförmedlingen agerat proaktivt och insett att tiden är den kritiska faktorn för människors engagemang och drivkraft. I stället skapades en långbänk med passivisering som följd. Det ska inte bara skyllas på myndigheten, som utsatts för en minst sagt oansvarig hantering av politiken.

En mycket konkret och bevisat effektiv åtgärd är personliga besök hos arbetsgivare. Det prövades i ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Företagarna 2011–13 och gick under namnet ”Jobbsökarna”. Resultatet var mycket gott (mer än 2 000 dolda jobb hittades) varför AF beslutade att implementera det i sitt ordinarie arbete. Under några år fortsatte de goda resultaten, inte minst i Västmanland, men efter en tid institutionaliserades metoden och dess effekter upphörde.

Inför därför ett Jobbsökarna 2.0, bestående av en grupp personer som besöker företag och kartlägger rekryteringsbehoven, såväl de yrkesmässiga som individuella kompetensbehoven samt en ”inhous-organisation” som genomför matchningen. Med en sådan organisation förenklas rekryteringsprocessen för arbetsgivare, presumtiva medarbetare ges, i förekommande fall, såväl yrkesmässig som företagsspecifik kompetensutveckling.

Denna åtgärd är personalintensiv men i jämförelse med de miljoner som satsats på digitaliseringar och som till mycket stor del inte lett till någon egentlig nytta så är det en konkret kostnadseffektiv åtgärd.

Ove Jansson

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel