Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Liberalerna fortsatt garant för skolreformer

Annons

Replik på Johanna Jaara Åstrands artikel i VLT den 20 november, "Lärare behöver ett lönesystem byggt på meriter".

För Liberalerna har skolan högsta prioritet. Så också framöver. I Januariavtalet och budgetsamarbetet står Liberalernas skolpolitik i fokus. Den som läser avtalet finner att stora delar av Liberalernas skolpolitiska program återfinns där. Satsning på kunskap i skolan, höjd status för lärare, ökad likvärdighet, studiero och mobilfrihet i klassrummet är några av de drygt 50 politiska krav Liberalerna har fått med i de 9 punkter om skolan.

I budgeten, som Lärarförbundet kritiserar men samtidigt konstaterar i artikeln, är det just skolreformerna från Liberalerna som har fått ökade anslag i budgeten. Därför blir kritiken med udden riktad mot Liberalerna märklig. Den borde snarare riktas mot de tre andra partierna inom Januariavtalet.

I budgetens skolpaket anslås ytterligare en halv miljard om året till lärarassistenter. Utöver detta kommer fler lärare att fortbildas genom Lärarlyftet som får 135 miljoner, satsningen förlängs till 2025. Hade inte Liberalerna drivit frågan inför och under budgetarbetet hade Lärarlyftet avslutats.

Med tanke på att andelen obehöriga lärare ökar igen och i synnerhet på skolor i socioekonomiskt utsatta områden blir det särskilt viktigt att säkra kompetensen. Dessutom införs lovskola från 2022, fortbildningsinsatser inleds och finansieras i budgeten inför införandet av en tioårig grundskola. Medel tillskjuts Specialpedagogiska skolmyndigheten. För att digitalisera de nationella proven och för att förbereda betyg från årskurs 4 får Skolverket extra medel.

Kommuner och regioner har det tufft ekonomiskt. I budgeten föreslås mer pengar till svenska kommuner.

Det som Lärarförbundet utelämnar är satsningarna på välfärdens kärna och de ökade statsbidragen.

Kommuner och regioner har det tufft ekonomiskt. I budgeten föreslås mer pengar till svenska kommuner. Karriärtjänster i vården införs för att ökad attraktivitet samtidigt som LSS tillförs mer pengar för att andning och sondmatning ska räknas som ett grundläggande behov samt ett ökat bilstöd. Men självfallet kommer de ökade kommunbidragen också att komma skolan till del.

Samtidigt är det viktigt och komma ihåg att skolan är en kommunal angelägenhet. Den budget riksdagen beslutar om har betydelse, men det är i kommunerna skolbudgeten bestäms.

För att på allvar säkra en trygg finansiering av skolan och lärarna vill Liberalerna införa ett statligt huvudmannaskap. Dagens skola är inte likvärdighet och det håller inte att ropa på fler statsbidrag och nationella resurser – utan här menar vi att staten ska överta hela ansvaret.

Lokalt är det upp till kommunpolitikerna att prioritera skolan. Liberalerna har oftast i förhandlingarna med andra partier prioriterat ansvaret för skolan när ansvarsområdena fördelats och det är hundratals förtroendevalda i landets kommuner från Liberalerna som sitter i ledande positioner som skolkommunalråd eller ordföranden i utbildningsnämnderna. Därför är det välkommet att i kommuner som Västerås som syns det tydligt att skolan är en av de högst prioriterade områdena.

Vår politik för att höja läraryrkets status och skolan handlar också om konkret politik; ökade krav på lärarutbildningen för att öka utbildningens attraktivitet, ökad kontroll av konfessionella fristående skolor och obligatorisk språkförskola för barn till nyanlända är några exempel på utredningsarbete som precis har börjat arbeta.

Roger Haddad (L)

Liberalernas skolpolitiska talesperson

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel