Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Målet med fler poliser är en omöjlighet

Regeringen har beslutat om 10 000 fler poliser till 2024. Morgan Johansson missar inte ett tillfälle att påpeka detta närhelst skjutningar, gängkriminalitet och sprängningar kommer på tal.

Tyvärr är detta rena dimridåer som Johansson rider på – att uppnå målet är bevisligen en omöjlighet, trots omfattande reklamkampanjer för yrket, sänkta ansökningskrav och utökat antal platser på polisskolorna.

En första kull om 550 poliser gick ut i juni i år och ytterligare 550 går ut i december. Med 1 100 nya poliser per år fram till 2024 blir det totalt 6 500 nya poliser på 6 år. Därifrån ska avräknas det antal som av olika anledningar lämnar yrket – cirka 850 per år, totalt 5 100 på 6 år. Nettoresultatet och faktiskt nya poliser fram till 2024 blir 1 400 poliser, vilket är väldigt långt ifrån de 10 000 utlovade. Naturligtvis kan även regeringen och Morgan Johansson räkna och är medvetna om det faktiska utfallet men så länge man kan slå blå dunster i ögonen på väljarna så hoppas man att svensken inte vaknar.

I VLT den 2 oktober kunde vi läsa att hela 75 procent av alla anmälda brott inte ens går till fullföljd förundersökning! Detta trots att det i många fall finns både spår och misstänkta att följa upp. En bidragande orsak till den höga siffran är att polisen sedan 2013 fått möjligheten att själva besluta om nedläggning av anmälningar istället för att som tidigare gå via en åklagare – något åklagarsidan är ytterst kritiska till och där man anser att rättssäkerheten sätts ur spel med risk för slentrianmässiga nedläggningar. Ytterligare ett utslag av resursbrist – den här gången på åklagarsidan.

Att förklara den höga siffran med att många brottsundersökningar ej görs eftersom den misstänkte också är anklagad för ett betydligt grövre brott och att man då ger straffrabatt för ”alla” andra brott är knappast upplyftande för rättssäkerheten. I stället borde alla brotten utredas och strafftiden för samtliga bevisade brott adderas – då och först då visar rättssamhället var skåpet ska stå och ger offren upprättelse.

Med den nuvarande utvecklingen lär snart lagarna behöva skrivas om, innebärande att stöld, bedrägerier, lindrigare narkotikabrott, olovlig körning och mindre rattfylleribrott – just de kategorier som i det närmaste obligatoriskt läggs ned – plockas bort ur brottsbalken och får permanenta frikort.

TV4-nyheterna uppmärksammade i veckan att straffen avseende narkotikabrott halverats efter en vägledande dom i högsta domstolen 2011. Domen baserades enligt högsta domstolen på de ändringar i lagarna som regeringen samma år beslutat om. Morgan Johansson intervjuades och menade att en utredning måste tillsättas då högsta domstolen inte dömt i enlighet med regeringens och lagstiftarens intentioner, dock menar han att det kommer att ta tid att utreda, utforma nya lagar och implementera dessa i rättsprocessen. Det känns rent av patetiskt när media måste göra utredningar och påpeka missförhållande för regeringens företrädare som inte på 8 år varit medvetna eller åtgärdat problemet.

Man frågar sig om regeringar och politiker i gemen är medvetna om vikten av konsekvensanalyser och uppföljningar avgjorde beslut.

Med den nuvarande utvecklingen lär snart lagarna behöva skrivas om, innebärande att stöld, bedrägerier, lindrigare narkotikabrott, olovlig körning och mindre rattfylleribrott – just de kategorier som i det närmaste obligatoriskt läggs ned – plockas bort ur brottsbalken och får permanenta frikort.

Bland nedlagda brott finns också brott som misshandel, mordbrand och en uppsjö sexuella övergrepp/våldtäkter. Är det verkligen det samhälle vi vill ge våra barn? Jag tror svensken snarare vill se att alla brott, där det finns minsta lilla spår utreds om inte annat så för den drabbades skull. Polisen lägger skulden för denna drastiska nedmontering av rättssamhället på bristande resurser och tveklöst lär inte de fåtalet nya poliser fram till 2024 förändra den resursbristen.

Det är fullständigt oacceptabelt att mängdavskrivning av brott och dessutom förslag till ökning av avskrivningar får fortgå och att vårt en gång så stolta svenska rättssamhället offras på resursbristens altare.

Straff i Sverige måste åter få konsekvensen som avskräckande och stå i proportion till brottet. Avskaffa mängdrabatten, utdöm ackumulerade straff för alla begångna brott, tredubbla alla straffskalor (75 procent av avkunnade domar är i dag i den lägre fjärdedelen av straffskalan), hyr in fängelseplatser utomlands, slopa ungdomsrabatten och ta bort den automatiska villkorliga frigivningen efter två tredjedelars avtjänat fängelsestraff.

Med de åtgärderna räcker polis och domstolsväsendets resurser betydligt längre och det svenska rättssamhället kan åter göra skäl för att kalla sig för ett rättssamhälle.

Leif Kullberg

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel