Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Nonchalanta cyklister i klungor

Utefter sträckan Lisjö – Hästlösa, Surahammars kommun, kom jag under påskaftonens förmiddag med bilen ifatt en stor klunga träningscyklister i ljusblå och vita dräkter. De var många till antalet och upptog hela vägens bredd och med en betydande längd därtill. Jag signalerade i god tid på klungan, som inte gjorde några ansatser till att ”plana ut”. Då jag kom närmare signalerade jag på nytt – nu lite längre – med samma verkningslösa resultat. Jag ilsknade då till över nonchalansen och ”la mig” ihållande på signalhornet, som fick fortsätta ljuda, medan jag bokstavligen försökte pressa mig förbi dem. Kanske av självbevarelsedrift vek då de yttersta något åt sidan, men behöll sina positioner i klungan och planade aldrig ut. Med en hårsmån lyckades jag föra min ynka lilla Opel Corsa förbi, men med nöd och näppe och med risk för cyklisterna.

Kan någon hävda att sådan här cykelkultur i trafiken är laglig? Trafikförordningens 6 kapitel 1§ är tydlig nog på den punkten: ”Cyklande skall färdas efter varandra” står det uttryckligen. Men cykling i bredd kan få ske där det inte föranleder fara eller olägenhet för trafiken.”

Det är mot den passusen man gärna lutar sig i det här beteendet. Här var det alltså både fara och olägenhet, och man hindrade medvetet omkörning, vilket i sig också är olagligt. Men var uppnås då den juridiska acceptansen för personer ”i bredd”. Är lagtextens formulering verkligt tänkt att legitimera hela svärmar av cyklister, som upptar körfältet eller i det här fallet hela körbanan för en sportträning? För mig framstår det som juridiskt missbruk av texten. För tillika föreskriver §7 i samma kapitel att cyklist ska hålla sig så nära högra vägkanten som möjligt, för att underlätta omkörning för bakomvarande trafik. Hur ska detta kunna tillgodoses om man kör i klunga eller på dubbla led? Redan i sin konstellation har man alltså grundlagt vad lagtexten kallar ”olägenhet för trafiken” och därmed begått trafikbrott.

Vidare ska ett sådant avstånd hållas mellan fordonen (cyklarna) att man eliminerar påkörning vid akut situation eller hastig inbromsning. Här gäller den bekanta ”tresekundsregeln”, vilken omöjligt kan uppfyllas med den närhet som sporten tekniskt fordrar för att minska luftmotståndet. Så här uppenbaras nästa ”fara och olägenhet”.

Utöver dessa trafikbrott är det heller inte ovanligt att stadgad stopp- eller väjningsplikt i korsningar nonchaleras, för att klungkonstellationen helt enkelt är för obekväm att avstanna. Jag har själv varit vittne till det flera gånger. Dessutom skapar klungan hinder, irritation och stress för bakomvarande, som frestas till vansinnesomkörningar. Och då är förutsättning för cykling i bredd, enlig lagtexten, att den inte skapar ”fara och olägenhet”.

Mot den här bakgrunden har, såvitt jag förstår, klungkörning flerfaldigt bekräftat sig som olaglig. Den är inget som ska förekomma på allmänna vägar, utan har sin givna plats på särskilda träningsbanor.

Utövas något i strid mot Trafikförordningen så är det också polisen som har uppdraget att stävja det. Därför undrar man var de finns. Jag har aldrig sett att en sån här flock har stoppats och tillrättavisas. Jag har aldrig hört att någon fått böta. Ej heller att polisen besökt någon cykelklubb för att informera eller ens skickat ett cirkulär. Däremot minns jag att polisen besökte oss barn i småskolan på 50-talet för att berätta att man inte cyklade i bredd. Men det kanske vi var de sista som fick veta.

Jag unnar gärna de som har en hobby att få utöva den – även cyklister, då jag faktiskt cyklat själv. Men vi måste alltid minnas att det som sker utefter allmänna vägar alltid utövas på trafikens villkor och inte på sportens.

Hans Lindmark

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel