Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Satsa på spårtrafik – inklusive höghastighetståg

Annons

Transportsektorn står inför mycket stora utmaningar och förändringar. Vägtrafik och flyg står för en tredjedel av Sveriges klimatpåverkande utsläpp. De ska ner till noll till 2045. Det dör runt 300 personer i den svenska vägtrafiken varje år och många fler skadas allvarligt.

Kapaciteten i både väg- och järnvägssystemet är på många håll otillräcklig redan i dag. Det leder till köbildning och osäkerhet om när personer och gods kommer fram. Ökad trafik i framtiden leder till ökad trängsel om inget görs. Spårtrafik på järnväg, tunnelbana och spårväg har ett antal unika fördelar:

1. Energianvändningen är mycket lägre för eldrivna tåg än för väg- och flygtrafik. Det gäller även för snabba tåg och om vägtrafiken elektrifieras.

2. Spårtrafiken är mycket utrymmessnål. I storstäderna kan ett dubbelspår transportera lika många resande som 25‒30 vägfiler.

3. Svensk järnväg har mycket hög trafiksäkerhet. Bilresenärer löper 20–30 gånger högre risk att förolyckas än de som åker samma sträcka med tåg.

Dessa goda egenskaper innebär att spårtrafik bör ses som ett förstahandsalternativ där den är eller kan bli konkurrenskraftig till rimliga kostnader. Järnväg och annan spårtrafik kan naturligtvis inte finnas överallt för alla behov, men rätt utbyggd och skött kan den åstadkomma betydligt mera än i dag. Det visar exempel från till exempel Schweiz, Japan och USA (det senare för gods).

I debatten har ibland påståtts att järnvägen blir överspelad om elflyg och självkörande bilar blir verklighet. Och satsningen på nya stambanor för höghastighetståg har ansetts vara för dyr. Dessa argument kan starkt ifrågasättas.

Elflyg kan inom överskådlig tid möjligen bli verklighet för små luftfarkoster för korta distanser. Eventuella framtida elflygplan kommer som regel inte att kunna ersätta tåg. Självkörande bilar är fortfarande bilar. De blir betydligt mera energislukande än spårtrafiken. Och det blir lika trångt på igenkorkade trafikleder som i dag.

Nya stambanor för snabb persontrafik kommer att kraftigt stärka järnvägens konkurrenskraft. De framtida höghastighetstågen kör inte bara personer mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Tre fjärdedelar av resenärerna beräknas stiga på eller av vid någon av de fjorton mellanliggande stationerna. Detta får stor regional betydelse.

Ny kapacitet är nödvändig. Det blir då bäst att bygga helt nya stambanor för snabb persontrafik, samtidigt som man bereder betydligt mera plats för godstrafiken på de befintliga spåren. Teoretiskt skulle man kunna bygga ut till fyra spår längs nuvarande järnvägar. Men det blir i så fall stora trafikstörningar under lång tid. Och det blir knappast billigare.

Det handlar inte alls bara om höghastighetståg, utan ännu mera om att förbättra vad vi redan har, för ökad kapacitet, hastighet och tillförlitlighet. Man måste kunna tänka två saker samtidigt.

Vi bör fortsätta den satsning på järnväg och spårtrafik som nu påbörjats i den nationella planen för 2018–2029. Investeringarna blir betydligt mindre än vad exempelvis det nödvändiga utbytet till nya elbilar kommer att kosta samhället. Det vi satsar på spårtrafiken beräknas hålla i 60 år, medan en bil i snitt är slut efter 17 år. Och en betydande del av kostnaden för de nya banorna kan på sikt betalas av framtida användare utan att biljettpriserna behöver höjas. Snabbare tåg ger stora produktivitetsvinster.

Transportsektorns omställning kräver investeringar hur vi än gör. Satsar vi ensidigt på vägtrafik och flyg måste vägar, gator, parkeringsplatser, flygplatser, elproduktion och elnät byggas ut mera än om spårtrafiken tar en större andel. Det skulle också kosta pengar. Och då drar vi inte nytta av spårtrafikens fördelaktiga egenskaper.

Evert Andersson

professor emeritus järnvägsteknik KTH

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel