Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: SD: Så får vi ordning på ekonomin

Annons

Resor till Cannes, hyresbråk mellan egna bolag och -170 miljoner mot budget i Individ- och familjenämnden ...

Det är dags att tänka om, helt och hållet.

Den kommunala ekonomin är minst sagt mångfasetterad. Våra gemensamma ekonomiska medel ska räcka till en rad olika åtaganden som i slutändan är oss alla till gagn. Sveriges kommuner och landsting(SKL) menar att god ekonomisk hushållning innebär ett ekonomiskt resultat på minst två procent.

I stadens senaste månadsrapport framgår det att det prognostiserade resultatet för året, exklusive jämförelsestörande poster, endast är 0,5 procent. Det är illa, riktigt illa. Speciellt med tanke på att den förväntade lågkonjunkturen knappt blivit kännbar ännu.

Innebär det då att den kommunala ekonomin ett svårt åtagande? Är det någon slags naturkraft som ligger bakom att de mörka ekonomiska molnen tornar upp sig? Svaren är självklart upp till varje politiker att formulera men mitt svar är nej, problemen med kommunala ekonomin är ingen ohanterligt svår nöt att knäcka. Det som krävs är ett omtag, en total genomlysning av Västerås stads verksamhet.

Jag har därför lämnat in en motion om att kommunen ska redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav. Det vill säga att varje förvaltning tydligt redovisar hur mycket det kostar att bedriva de verksamheter som kommunen enligt lag är skyldiga att bedriva, med tydlig hänvisning till tillhörande lagparagraf.

Ovan är steg nummer ett för att få ordning på ekonomin. Då vet vi vad vi enligt lag måste göra. Allt utöver det som är lagstadgat är politiska beslut, präglade av ideologi.

Om jag skulle sitta som kommunstyrelsens ordförande skulle steg nummer två bli att kalla till sig ordföranden i respektive nämnd och ställa frågan ”Vad vill du göra och hur mycket kostar det?” för att sedan kunna prioritera de eventuella skattemedel som finns kvar.

Processbeskrivningen ovan kan vara något förenklad men i grund och botten är det detta som det hela går ut på. På sätt återfås den ekonomiska kontrollen över kommunens kostnader.

Tre praktiska exempel från dagens läge:

Skollagen 10 kap. 10§ fastslår att elever ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Självklart säger jag, men tvinga då inte tjänstemännen, som i nuläget, att köpa in ekologisk mat vars råvaror enligt riksdagens utredningstjänst i många fall är över 100 procent dyrare än dess konventionella motsvarighet.

Skollagen 10 kap. 7§ fastslår att en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande (goda för gymnasiet) kunskaper i språket.

I övrigt sammanfattas Skolverkets rekommendationer i enlighet med skollagen: Att minst fem behöriga elever i kommunen ansöker om detta. Att en lämplig (avgörs av rektor) lärare finns att tillgå. Modersmålsundervisning ska erbjudas i grundskolan och gymnasiet samt liknade former och max sju års undervisning är ett krav. Gäller ej nationella minoritetsspråk.

Självklart säger jag, men säkerställ att samtliga krav uppfylls innan modersmålsundervisning erbjuds. På så sätt efterlevs lagstiftningen och våra skattemedel spenderas inte i större utsträckning än nödvändigt.

Resorna till investerarmässan i Cannes hittar jag inget lagkrav för.

Jag utgår från att min motion bifalles och att samtlig opposition får ta del av underlaget. För majoriteten står väl för sina prioriteringar?

Emil Thessén (SD)

oppositionsråd

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel