Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Semester – en rätt eller ett problem?

Barnmorskekåren är en hårt ansträngd grupp runt om i landet och historiskt sett har semesterplaneringen många gånger löst sig genom dialoger med fackliga företrädare och enskilda individer genom överenskommelser och frivillighet. De signaler som förbundet nu fångar upp talar för att det är motsatsen vi ser i vissa regioner, dialogen uteblir och liten hänsyn tas till barnmorskornas situation. Arbetsgivare förlägger semestrar utanför sommarperioden och frivilliga lösningar prioriteras ner.

Akademikeralliansen tackade nej till det centrala avtal som Sveriges kommuner och regioner (SKR) föreslog under april månad; fackförbunden ansåg att sommarsemestern var prioriterad att bli just en sommarsemester och att ledigheten inte kunde vänta till hösten eller vintern för de grupper som arbetar under hård press inom vården – en kommande höst och vinter med omständigheter ingen kan förutse med tanke på smittspridningen i landet. Likaså är den lokala förhandlingen med de fackliga företrädarna en viktig hörnpelare och att fördra framför centrala avtal för att föra dialog kring de skäl arbetsgivaren hävdar som grund för avvikelser och extraordinära lösningar.

Det gällande kollektivavtalet reglerar semesterfrågorna och innebär också avvikelser till det bättre från semesterlagen, till exempel antalet semesterdagar där kollektivavtalet innebär fler dagar än lagen. Kollektivavtalet understryker också att fyra sammanhållna veckor i juni–augusti ska eftersträvas gällande sommarsemestern. Det måste vara prioriterat på alla beslutsnivåer när verksamheten planeras. Semester måste vara en självklarhet för barnmorskor och inte ett bestående problem.

Arbetsgivaren litar i många fall på att barnmorskors välvilja och djupa engagemang ska lösa bemanningsbristen. Barnmorskor ställer upp och löser situationen trots att de tillhör ett bristyrke och att priset är ett livspussel som inte går ihop, utebliven sömn, förhöjd stress, större hälsorisker samt ett begränsat socialt liv. Att ytterligare lägga pandemins konsekvenser på barnmorskor som redan innan har en pandemisk arbetssituation måste ses som oansvarigt med hänsyn till arbetsmiljöansvaret.

I Region Västmanland har ett gott samarbete tidigare mynnat ut i en lösning på semesterproblemet vid kvinnokliniken där arbetsgivaren erbjudit en ersättning på 14 000 kronor per såld semestervecka. Lösningen är inte optimal när det gäller behov av vila men den kan lösa problemet genom frivillighet. I samband med förlängning av SFHS-schema har regionen dragit tillbaka ersättningen samt utökat semesterperioden till september vilket har skapat stor irritation och missnöje riktat mot regionen.

Trots att vi befinner oss i den här ovanliga situationen under en pandemi måste det långsiktiga perspektivet hållas i de frågor och lösningar som diskuterades innan pandemin tog sitt grepp om verksamheterna. Det handlar om att ge barnmorskor möjlighet att se en framtid som förbättrar balansen mellan yrkesliv och privatliv. Att lokala villkorslösningar hålls och förbättras utifrån rådande förutsättningar. En övergripande målsättning måste vara att behålla barnmorskor samt att kunna rekrytera fler med villkor och arbetsförhållanden som är tillräckligt attraktiva för att generera detta. Att verka för en framtid där redan kända problem inte hanteras kan bara ses som kontraproduktivt och ger upphov till bristande patientsäkerhet.

Sandra Hamberg, förtroendevald Svenska Barnmorskeförbundet/SRAT, Västmanland

Anette Knabäck, förtroendevald Svenska Barnmorskeförbundet/SRAT, Västmanland

Magdalena Mattebo, ordförande Svenska Barnmorskeförbundet/SRAT Västmanland

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel