Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skendebatter om Sveriges bostadsbyggnadspolitik

Annons

I VLT den 9 december 2019 finns en Ledare av Tomas Karlsson där han oseriöst och vilseledande jämför köttköer i Moskva före Berlinmurens fall med bostadsköerna i dagens Sverige, "Parallellen till köttkö är uppenbar". En tidigare högt uppsatt politiker i Västerås lovprisade också ”marknadskrafterna” och jämförde utbud och efterfrågan på tomater med utbudet av bostäder. I båda fallen ekonomiska sektorer som både i prisnivå, styckemängder och produktionstider är ojämförbara

På insändarsidan samma dag hävdar Sverre Haukeland att Sovjetunionen gick under på grund av alla subventioner som infördes för att folk inte skulle se vad saker egentligen kostade, "Kooperativ bostadspolitik är lösningen". Detta jämför Haukeland med nuvarande svenska investeringsstöd för småbostäder som enligt Haukeland ”skickar pengar direkt i fickorna på byggbolagen”.

Man skriver ingenting om dagens system med oligarkekonomi i Ryssland och ingenting om ändringen av Sveriges bostadsfinansieringssystemet via bostadslån som genomfördes av riksdagspolitikerna 1992.

Haukelius skriver att han ” håller med om att mänga hyresbostäder är för dyra för vanligt folk”, men han tycks inte förstå att det är lika besvärligt för boende i nybyggda bostadsrätter som måste betalar alltför höga insatspriser för sina bostäder och låsa fast sina ekonomiska tillgångar i livslånga bostadslån. Erfarenheter som boenden i bostadsrätter och villor, med stora låneskulder, bittert kommer att uppleva när bostadsbubblan så småningom spricker, och när räntorna går upp.

Om Haukelius tycker illa om aktuella temporära investeringsstöd (på cirka 1,5 miljarder per år?) så borde han också tycka illa om de betydligt större subventionerna på bostadslån för boende i bostadsrätt och villor (på cirka 20–30 miljarder per år enligt uppskattningar som förekom i dagspressen på den tiden då ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter var som hetast). Han nämner ingenting om detta, medvetet eller omedvetet?

Men, om man redan sitter i en gammal bostadsrätt eller villa och ser hur nybyggnadspriserna också trissar upp värdet på sin gamla bostad 10-12 gånger mer än annan inflation och löneutveckling då skall man som Tomas Karlsson och Sverre Haukeland fortsätta att skiva vilseledande om vad som hände i Sovjetunionen före Berlinmurens fall. Annars kanske man går miste om en mycket förmånlig ”hypotekspension” t.ex.

Huvudproblemet är inte att bostäderna är för dyra, Sverre Haukland, utan varför de är så dyra. Enligt den så kallade ”fria marknaden” siktar byggbolagen i första han in sig på de rikaste hushållen som i Sverige dessutom får de största subventionerna på sina bostadslån. Ett bakvänt och absurt subventionssystem för bostadsbyggandet. Det har inte funnits någon fri bostadsbyggnadsmarknad i Sverige efter de att Bildt-regeringen 1992 bibehöll de otroligt gynnsamma subventionerna för bostadslån till bostadsrätter och villor, samtidigt som Bildt-regeringen tog bort motsvarande räntesubventioner via de tidigare statliga bostadslånen som även innefattade byggandet av hyresrätter. Diskutera, skriv och gör något åt dessa dagsproblem, stället för att göra irrelevanta jämförelser med vad som hände i Sovjetunionen före Berlinmurens fall.

Rune Karlsson

Arkitekt SAR/MSA

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel