Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skogsägare och bönder kan hjälpa till vid brand

Replik på inlägget "Svenskt brandflyg innebär trygghet vid skogsbränder", VLT den 29 november.

Moderaterna har här helt rätt i sitt debattinlägg men det behövs mer och snabbare insatser. Oftast är bönderna och skogsägarna en avglömd resurs. De har vattentunnor på 20 till 30 kubikmeter som kan fyllas på några minuter från ett dike och spruta in vatten 30 meter in i skogen. Rätt utrustade kan de också fylla brandkårens vattenslangar.

Skogsägarna har också fyrhjulingar som kan transportera bensin, brandslangar, motorsågar och mat. De har även skogsmaskiner som kan fälla skog och köra bort riset från brandgatorna. Saknas väg kan bönderna också fixa ett par kilometer väg på en dag om det behövs. Dessutom är bönderna självgående och är vana att fixa plötsliga problem. De känner också till vilka skogsvägar som finns i trakten.

Flygets vattenbombare och helikoptrar är också värdefulla vid skogsbränder. Nackdelen är att byråkratin hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beslutångest innan de ringer till Italien och ber om hjälp. Våra nya militära helikoptrar är inte kostnadseffektiva då de lär ha en timkostnad på 200 000 kr/timme i luften.

Brandflyget som spanar efter bränder från luften och utförs av frivilliga privatflygare mot en ringa kostnad och som kan larma och vägleda brandförsvaret är en resurs att värna om.

Efter branden i Västmanland 2014 och skogsbränderna 2018 i Sala och i övriga Sverige har det bildats Skogsbrandvärn. Ett exempel är Sala – Heby Skogsbrandvärn som har ett 60-tal bönder och skogsägare som medlemmar. De har gått i en studiecirkel i LRF:s regi och Räddningstjänsten i Sala har stått för praktiken. Skogsbrandsvärnet står under Räddningstjänstens befäl i ett nödläge.

Krisberedskapsmyndigheterna bjöd i våras in många organisationer till Västerås. De inbjudna var Bilkårister, Radioamatörer, Hemvärnet, Blå Stjärnan med flera för att informera om vad vi skall göra om krisen kommer, som till exempel om vi blir anfallna av den lede fi eller något annat hemskt inträffar som till exempel en skogsbrand.

Som vanligt var landsbygdens folk avglömda med undantag av Hemvärnet. Ingen inbjudan hade gått till LRF, Skogsägarföreningen, Hembygdsförbundet eller andra landsbygdsorganisationer.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör göras uppmärksamma på att det troligen är mer kostnadseffektivt att satsa och uppmuntra folket på landsbygden att bilda Skogsbrandvärn och som har kortare ”anspänningstid” än MSB har för att larma flyget.

Anspänningstid är ett gammalt uttryck som används även i dag av ambulans och brandkår och som lever kvar från den tid när brandkårerna var hästdragna. Anspänningstid är den tid det tar att spänna an hästen framför brandsprutan.

Gunnar Björklund

Sevalla

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel