Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skolmedicinen är inte facit

Varje dag tar nyheter och tidningar upp de problem och tragedier som covid-19 orsakar. Många människor blir skräckslagna, isolerar sig och mår dåligt. Andra lever sitt liv lite mer som vanligt och lyssnar på det som förre stadsepidemiologen Johan Giesecke sa redan i mars – de flesta kommer bli sjuka men bara en liten del av befolkningen blir allvarligt sjuka – och att han själv säkert kommer bli smittad.

Fram till 12 maj hade ca 10 % av de 37 544 som dött i Sverige i år gjort det av eller med covid-19, vilket givetvis är djupt tragiskt för anhöriga och vänner – som alla dödsfall är. Hur många av dessa som skulle dött utan coronapandemin är det ingen som vet. 2017, då vi hade en influensaepidemi, var det 35 502 personer som dog under samma tidsperiod. Det betyder att 1 992 fler hittills dött i år, eller 5,6 %.

Det finns dock de som hävdar att många dör i onödan av covid-19 då man i Sverige inte använder behandlingar som ges i vissa andra länder. Det gäller både malariamedicinen hydroxyklorokin, som var verksam mot sars ock mars, och högdos intravenöst C-vitamin. Svenska läkare säger i intervjuer på tv att det inte finns någon behandling annat än respirator och extra syrgas, och sedan hoppas på det bästa.

Det bästa är dock att inte bli allvarligt sjuk, men den allmänna samhällsuppfattningen verkar vara att det är ödet som avgör hur sjuk man blir om man skulle bli smittad. Men hade man inte lagt ner Folkhälsoinstitutet, och fört över dess verksamhet till Smittskyddsinstitutet 2014, som då namnändrades till Folkhälsomyndigheten, så hade det kanske också kommit råd kring hur man stärker kroppens egna förvarmekanism mot infektioner. Det är ett område det finns mycket forskning kring, men det ligger utanför skolmedicinens domäner.

Tyvärr har dagens stillasittande livsföring med näringsfattig industriproducerad mat, ”kryddad” med socker, salt och fett, för att få oss att äta mer, gett oss en epidemi av de vällevnadssjukdomar som man idag symptomlindrar med allehanda läkemedel. Allt detta har i sin tur gett många ett nedsatt immunförsvar och därmed högre mottaglighet för smittosamma sjukdomar. I den negativa spiral vi nu befinner oss i är vaccinationsprutor lösningen i samhällets ögon. Inte så konstigt då det är medicinindustrins nya guldgruva.

Men ett väl fungerande immunsystem är bland annat beroende av en rad mineraler och vitaminer. Brist på någon av dessa gör att vi lättare blir sjuka. Två av dem, C-vitamin och D-vitamin, har i studier visat att många har låga nivåer av. De är också avgörande för att en rad andra viktiga kroppsfunktioner än immunsystemet. Att ta extra tillskott är ett enkelt och billigt sätt att minska riken att bli sjuk. I nya studier har man också sett att de med låga nivåer av D-vitamin är överrepresenterade bland sjuk i covid-19.

Det märkliga är att ingen inom skolmedicinen, Folkhälsomyndigheten eller massmedia tar upp detta för en seriös diskussion, trots påstötningar från många håll. Beror det på att det är ointressant eller kontroversiellt? Noterade dock att Sofia Nerbrand i VLT den 19 maj använde ordet D-vitamin i en positiv bemärkelse i en annars dystopisk ledare om covid-19.

Det finns faktiskt en uppsjö av vetenskapliga studier kring vikten av mineraler och vitaminer. Likaså att daglig motion utomhus är viktigt för att stärka kroppen, och att mindre stress och god sömn också spelar en roll för att hålla oss friska. Det är också vetenskapliga belägg, men inte enligt skolmedicinens sätt att se som idag har tolkningsföreträde i samhället.

Vi behöver en debatt kring detta mycket komplexa område där man inte kan göra den typ av studier som skolmedicinen alltid använder för läkemedel. Covid-19 har gjort det ännu mer angeläget.

Pehr-Johan Fager

ordförande Riksförbundet Hälsofrämjandet

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel