Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skolpolitiken kan ändras med bibehållen valfrihet

Replik på inlägget "Den vinstdrivna marknadsskolan i Sverige måste bort", VLT den 2 januari.

Jag konstaterar att vi har helt olika ingångar i skoldebatten och synen på valfrihet. Det är bostadssegregationen som till 70 procent förklarar skolsegregationen. Det är anmärkningsvärt att debattörerna endast fokuserar på de 15 procent av eleverna i grundskolan och 30 procent i gymnasieskolan som går i friskolor. Lejonparten av eleverna går i kommunala skolor där vi har, med variationer, omfattande problem med obehöriga lärare, brister i kvalitet, mediokra kunskapsresultat och glädjebetyg – skoldebatten borde fokusera på detta.

Vi som vill ha en mångfald för att kunna säkra en valfrihet tror heller inte på ett totalförbud för skolor att göra överskott. Vi har sedan skollagen tillkom krävt att aktörer som vill driva friskola är seriösa och långsiktiga, utdelning får aldrig ske på bekostnad av undervisningen. Vi inrättade Skolinspektionen med krav på etableringskontroll. Men vi menar att förändringar behövs. I Åstrands utredning finns förslag som vi motsätter oss och andra som vi vill arbeta vidare med, det gäller kötider som ersättningsmodellen.

Liberalerna menar att man inte ska behöva sätta sitt barn i kö direkt när man är på BB. Detta försvårar för nyinflyttade i en kommun, för nyanlända med kort tid i Sverige samt för vårdnadshavare som inte har all den information som krävs för att göra ett aktivt skolval. Vi menar att systemet med kötid inte helt ska avskaffas, utan vårdnadshavare ska tidigast ett år före skolstart kunna ställa sig i kö. Vi vill också att alla skolor tar ett större ansvar för mottagande av nyanlända elever.

Vi är positiva till gemensam antagning för kommunala och fristående skolor, däremot kan detta lösas på andra sätt än Åstrands förslag. Flera kommuner och regioner har fungerande modeller inom både förskola, skola som gymnasieskola.

I dag ersätts kommunala skolor och friskolor utifrån samma principer och nivå på grundbeloppet vid fördelning av skolpeng. En friskola får sin skolpeng beräknad utifrån den kommunala huvudmannens kostnader. Till detta, vilket tyvärr kommit bort i debatten, har kommuner tilläggsbelopp, peng utifrån social vikt, för elever i behov av särskilt stöd etcetera. Detta fördelas utöver skolpengen till både kommunala som fristående utifrån elevunderlaget. Men vi ser också ett behov av att förändra i resursfördelningssystemet. Vi instämmer i att skolor, kommuner, som har ett större och tyngre uppdrag kring beredskap etcetera också måste kompenseras bättre när resurserna fördelas.

Valfriheten är central och friskolorna är en del av vårt utbildningssystem. Nu är tiden inne för att justera i modellen.

Roger Haddad (L)

Liberalernas skolpolitiska talesperson

vice ordförande i Utbildningsutskottet

  Anmäl text- och faktafel

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel