Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Sluta ge flyget en gräddfil – investera mer i tåg

Efter en farsartad tillställning på kommunfullmäktige i Västerås förra veckan togs till slut beslut om att lägga ner den kommunala flygplatsen. En kommunal flygplats som år efter år gått med minus. Bara 2019 gick flygplatsen back 23,7 miljoner kronor. Ett ekonomiskt hål som får täckas av skattebetalarna. Pengar som hade kunnat gå till äldreomsorg, sjukvård och klimatåtgärder. 

Problemet är inte avgränsat till Västerås. Och inte heller gäller detta enbart i Sverige. Runt om i Europa pumpar politikerna in pengar i en infrastruktur gjord för gårdagens teknik. Det hela rättfärdigas ofta med prat om morgondagens elflyg – en förhoppning som påminner om när barn skickar önskningar till jultomten. Exempelvis KTH-forskaren Jonas Åkerman bedömer att elyflyg inte kommer spela någon väsentlig roll inom infrastrukturen före 2060. På tok för sent för att börja ställa om, då klimatförändringarna är en realitet här och nu. 

Ändå används elflyg som förevändning för att med skattemedel subventionera flygbolag och flygplatser. Men om nu flyget inte är framtiden, hur ska vi få fler människor att välja andra transportmedel? Det handlar såklart om att få fler människor att välja tåget. Och då måste det både vara smidigare, billigare och snabbare än flyget. 

Samma sak har vi sett nu under coronapandemin. Antalet passagerare har minskat drastiskt för både flyget och tåget.

Trots att tåget är klimatsmart och flyget förutsätter fossilberoende, så har tåget ofta sämre förutsättningar än flyget i dag. Kommuner och stater möter problem med EU:s statsstödsregler om de vill upphandla nattågslinjer som passerar över nationsgränser. Samma kommuner och stater som utan problem med EU kan pumpa in pengar i ekonomiskt blödande flygplatser. EU-regler begränsar alltså nattågstrafiken, men möjliggör subventioner av flyget. Dessutom är flygbränsle inte beskattat, en historisk kvarleva uppbunden av föråldrade internationella avtal som försatt flyget i en gynnad skattebefriad position. 

Samma sak har vi sett nu under coronapandemin. Antalet passagerare har minskat drastiskt för både flyget och tåget. Snabbt kom åtgärder på plats på EU-nivå för att kompensera flyget. Men först nu under hösten ska EU-parlamentet rösta om stödåtgärder för tåget, där de myndigheter som förvaltar tågrälsen föreslås få möjlighet att antingen rabattera eller avskriva de avgifter som tågbolag måste betala för att använda spåren. Flyget prioriterades, som vanligt. 

Just nu pågår dessutom förhandlingar inom EU kring styrningen av olika EU-fonder, till exempel det som heter EU Invest. Konservativa krafter vill att även dessa medel ska öppnas upp för att finansiera stöd till flyginfrastruktur. För mig som grön och miljöpartist är det istället självklart att det ska vara möjligt att finansiera tåginfrastruktur och nattåg med EU-fonderna. Något som tyvärr inte är en självklarhet. 

Många politiker pratar om klimatet. Det är bra, men att upphöra med fossilberoendet verkar vara svårare. Samma krafter som i ena stunden säger sig vilja begränsa klimatförändringarna verkar samtidigt för att fortsätta subventionera flyget på flera olika politiska nivåer. 

Det här måste sluta. Diskussionen i Västerås är inte en enskild händelse, utan del av ett mönster. Om vi ska ta ansvar för vår tids stora ödesfråga – klimatet – så måste den konstgjorda andningen till flygindustrin upphöra. Och investeringarna i tåg öka kraftigt, i underhåll, nya spår och upphandlade nattåg. 

Jakop Dalunde (MP)

europaparlamentariker

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel