Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Stödet måste förbättras 

Varje år lämnar nästan 18 000 elever den obligatoriska grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. En del av dom har kommit sent till Sverige vilket gör att de behöver mer tid för att läsa in sina ämnen. Men för många andra handlar det om avsaknad av tidiga och rätt insatser i skolan. Tusentals elever är hemmasittare med resultatet långvarig frånvaro från undervisningen. Mörkertalet är stort då staten inte följer upp detta nationellt. 

Liberalerna har samlat en majoritet i riksdagens utbildningsutskott med krav på regeringen att informationen ska samlas in. Skolverket ska nu ta fram en modell för nationell frånvarostatistik. För oss är det en självklarhet att följa upp situationen för hemmasittare, ofta elever med olika funktionsnedsättningar. Men också den övriga delen som omfattar tillåten som otillåten frånvaro. Elevernas närvaro är helt central och påverkar skolgång och möjligheter att uppnå kunskapsmålen, därför kan vi inte ha en ordning där elever går under radarn. 

Det finns exempel på elever som inte gått i skolan på flera år. Det kan bero på bristande stöd, bristande anpassning och avsaknad av specialpedagogiskt stöd. Men också brister i studiero, att stöket är så omfattande i klassrummet, matsalen eller ute på skolgården, att det blir omöjligt för eleverna att finna trygghet i skolan. 

Den här frågan handlar också om den inkluderingspolitik som främst Socialdemokraterna drivit i decennier. Resultatet är tydligt, inkluderingen har gått för långt. Det har blivit mer placering än undervisning med anpassat stöd. Liberalerna har alltid tagit strid för specialskolorna men också sett till att Sverige återigen utbildar speciallärare. 

Vi har i Januariavtalet drivit igenom att skollagen måste ändras så att det blir tillåtet med resursskolor. Uppdraget är att slå fast att elever har olika typ av individuella behov och därmed måste skolan hitta olika lösningar utanför den ordinarie undervisningen för att de ska klara sin skolgång. Detta oavsett om det är en plats i resursskola, särskild undervisningsgrupp eller särskola. Frågan om tilläggsbelopp måste hanteras och en genomlysning sker just nu, denna fråga debatteras parallellt med fokus på de fristående verksamheterna. 

En kritik som vi har mot utredningens förslag är att det riskerar bli en pappersreform utan reella förbättringar i klassrummet. Utredningen menar att det inte krävs förändringar. Vi menar att det visst behövs med tanke på hur lagen tillämpas. Elever med särskilda behov behöver en starkare rätt i skollagen att få detta stöd.

Januariavtalet är utifrån Liberalernas krav att det ska bli lättare för elever att få plats i en särskild undervisningsgrupp. Vi utgår ifrån att regeringens förslag till riksdagen tydligt slår fast detta. Att endast lyssna in vad kommunerna anser är inte tillräckligt, för i verkligheten vet vi att många elever inte får det stöd de behöver. De förslag som arbetas fram måste utgå från eleven och innebära en förändring och förbättring för de som mest behöver skolans kompensatoriska insatser. 

Kommunerna ska inte av ideologiska eller av ekonomiska skäl lägga ner specialklasser och resursskolor för att trycka in alla elever i den ordinarie undervisningen, den politiken har slagit ut alldeles för många elever. Rektorer som kan de här eleverna har visat att man kan hitta bra lösningar på sin skola om de ges rätt villkor. 

Roger Haddad (L)

Liberalernas skolpolitiska talesperson

vice ordförande i Utbildningsutskottet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel