Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Storbankerna gör allt för att slippa kontanter

Annons

De svenska storbankerna gör allt i dag för att slippa ha med kontanter att göra!

Vi som varit med några år och upplevt både guldmyntfot, sparbössa och bankbok - där man gick till posten eller banken och satte in sina sparade pengar - hänger i dag inte alltid med i bankvärldens digitala utveckling. Inte så sällan får vi höra att vi är teknikfientliga! Vilket inte alltid är den rätta sanningen. Men kontanter är praktiska och bra, i väldigt många situationer.

Några sådana situationer är till exempel där mobiltäckning eller internetuppkoppling inte fungerar eller att skicka pengar till någon som inte har ett konto. Men det största problemet med utvecklingen är nog det digitala utanförskapet och vad som händer i krissituationer. För när gruppen kortlösa växer, kan det få politiska konsekvenser på flera plan.

Man beräknar att cirka en miljon människor i Sverige inte har fungerande internetkontakter.

- Pensionärer och andra som inte behärskar den moderna datatekniken.

- Personer som väntar på uppehållstillstånd.

- Personer som saknar fast inkomst och fast bostad och därför inte bedöms kreditvärdiga.

- Personer med många betalningsanmärkningar bedöms icke kreditvärdiga.

- Personer som är restförda för skulder hos Kronofogden eller Inkassobolag

- Personer med bakgrund i missbruk och kriminalitet försvårar sin rehabilitering.

För de kortlösa utgör den ökande kontantlösheten stora problem. Inte minst för glesbygdsbefolkningen, som ofta har flera mil till närmaste bankomat. Med färre kontanter blir samhället mer sårbart för attentat och stora strömavbrott.

De politiska konsekvenserna då?

Riksbanken har enligt Regeringsformen ensamrätt att ge ut sedlar och mynt. I Lagen om Sveriges Riksbank sägs att "Sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel". Det har veterligen aldrig prövats i domstol om en bank eller annan institution har rätt att vägra ta emot sedlar och mynt utgivna av Sveriges Riksbank. Undantaget är när Landstingens institutioner förbjöds att vägra patienter att betala med kontanter. I praktiken har dock många banker och andra aktörer tagit sig denna rätt och därmed underkänt en av Riksdagen stiftad lag om svenska sedlar och mynt!

Detta - att banker och andra ekonomiska aktörer drar sig ur den dagliga kontanthanteringen - har politiskt inte diskuterats, trots att en del aktörers bekvämlighet börjar likna lagtrots.

Statsmakterna verkar inte längre vilja upprätthålla tron på sina egna lagliga betalningsmedel som finansiella resurser i vardagen. Detta tysta accepterande av slopandet steg för steg (!) av landets egna betalningsmedel känns oroande.

Om gruppen kortlösa växer kan det få politiska konsekvenser på flera plan. Den första konsekvensen blir att det blir svårare att försvara de ideal som ligger till grund för en solidarisk välfärdspolitik när kommersiella mekanismer slår ut allt fler. En annan konsekvens kan bli ökade problem med kriminalitet och asocialitet, när människor inte kan klara sin ekonomi i lagliga former.

Det är verkligen angeläget att omgående diskutera vad som kan göras för att förebygga och motverka en sådan utveckling!

Solveig Ingemarsson

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons